Lång natt med magsmärtor och ganska lite sömn påminner mig om alltings proportioner. Jag försöker få fatt i någon på gastromottagningen att rådgöra med, och hoppas på att slippa akuten. Det gör ont, men än är det inte dags-att-gå-till-akuten-ont. Det finns grader av allting och just nu vill jag inte hamna i en säng på lasarettet. Så jag biter ihop och ser vad som händer.
För eventuella nya läsare; jag har Chrons sjukdom och magont är en del av den saken, åtgärden brukar bestå i att jag får ligga i en säng med morfin men utan mat tills tarmarna läkt nog mycket för att jag inte ska behöva göra det längre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar