Documenta 14

Jag var i Tyskland vecka 28, i Kassel för att besöka Documenta 14 och i Berlin för att driva runt, se lite konst och shoppa kläder. Men viktigast var Documenta eftersom denna vanligen gigantiska utställning brukar visa vägen för mycket av konstlivet. Nyckelordet är "brukar", för detta var en stor besvikelse. När en utställning av samtida konst har som huvudnummer att visa det grekiska museet för modern konst samlingar och dessa historiska samlingar vida överglänser resten av vad som visas så är det ett problem. På det hela taget var det en ointressant utställning, totalt överöst med banala pekpinnar. Att använda politiskt korrekt som en invektiv är rimligt här; det var bottenlöst ytligt, förnumstigt och ogenomtänkt, om än med några enstaka utmärkta verk. Dessa återfanns då framför allt i den historiska samlingen i Fredricianum, den del som curatorn Adam Szymczyk inte organiserat. Jag hoppas att inte behöva se mer utställningar genomförda av honom, olidligt banalt var det bestående intrycket. Om fem år vill jag ha någon i Carolyn Christov-Bakargievs klass att leda documenta 15, detta var meningslöst - något som verkligen inte hjälptes upp av den enorma motvilligheten till att ge kontext eller information.
Berlin var en annan femma; staden visade sig från sin bästa sida och Hamburger Bahnhof levererade som vanligt!