Det är inte lätt att posera när man springer

Jag fastnade på bild under broloppet, och jag betalade för den bilden även om knappt 200:- för en digitalt nedladdad kopia var i häftigaste laget. Men också fotografer ska leva, och det vore illa om en konsthistoriker inte erkände bilders monetära värde. Att sedan Malmo Time inte på något sätt berättar vilka rättigheter man betalar för när man köper bilden är lite udda, men jag använder den iaf. (Fotografen heter Malin Lewren om IPTCdata i bildfilen stämmer.)

Mitt brolopp

Jag har kollat och kollat och är nu tämligen säker på att min sluttid är 1.50 h, det stämmer med den tid jag noterade när jag gick över startlinjen (då var jag nästan 10 minuter efter startskottet), och det stämmer med den mellantid jag kunde räkna ut under loppet (ca 50 min efter 10 km). Extrabladet påstår iofs just nu att jag sprang de första 10 km på 26 minuter, det hade ju varit fint. Världsrekordet ligger på 27.01 nämligen.
1.50 är en utmärkt tid, det är vad jag siktade på och jag är mycket nöjd (mitt ursprungliga mål var "under 2 timmar"). 2 h var oväntat dåligt, och det är trist att få fel info när man just kommit hem och tycker att allt gått asbra. Jag borde ha sprungit med min garminklocka, och jag borde tagit tiden själv men jag ville så gärna springa helt utan prylar för att bara njuta av att låta kroppen jobba så mycket den kunde. Jag skulle nog ha kunnat pressa fram lite mer de sista kilometerna, men inte väldigt mycket.
Jag läser i debattforum och i bloggar på nätet och det finns väldigt många missnöjda röster kring detta lopp. Mycket av kritiken är rimlig (konerna mitt i vägen på bron, oannonserade vätskekontroller, trängsel vid dessa, ingen sportdryck förrän efter 17 km, den långa väntan på start, trängseln i målområdet etc) men jag kan inte påstå att det var ting som retade upp just mig så mycket. Jag litade på att tidtagning och sms skulle funka och det gjorde dom inte, det är den tjänsteleverantören som misslyckats, inte mai/sparta.
Jag hade ett fantastiskt roligt lopp, först värmen och ljuden i tunneln där det gång på gång kom vrål av lycka från alla löpare. Sedan den underbara luften och solen på väg upp för bron, med en kraftig medvind i ryggen, utsikten på bron och att bara springa på för banan var helt rak de första 17 km, ingenting att klara av mer än att glida mellan de olika löparna (lite som ett datorspel). De sista fem km i Limhamn var tuffare, men folk skrek och ropa hela vägen så det gick trots att låren började bli stela och jag kände av knäna. 200 meter före mål ligger en kille på marken med ett helt ambulansteam kring sig, arme sate. I mål var det trångt att komma igenom och det tog tid innan jag kunde hämta min väska och mina överdragskläder. Men det kändes fint, det var "herre jävlar jag gjorde det!" hela vägen hem. Det var oändligt mycket folk vid målgången, det fanns inte en chans att hitta ev vänner som var där. Mårten hade varit där och vänt när han såg hur kompakt det var. Men vi träffades hemma hos mig sen istället.
Hela dagen var alla löpare så in i helvete glada och trevliga, jag pratade med massor av olika människor från det att jag kommit på bussen över bron tills dess jag lämnade området och alla jag mötte var på topphumör. Till och med i ösregnet när vi väntade på starten var de jag pratade med glada och muntra och vi hade skoj åt hur hemska vi alla såg ut insvepta i olika plastpåsar/liknande.
Det hade varit roligt att ha vänner med sig ut och springa med, men alla jag känner tvärvägrar. Så är det med nästan allt jag tycker är skoj, jag får göra det själv för alla andra verkar sky ansträngningar som pesten. Nåja, jag är van att underhålla mig själv när alla andra är sådana mesar, så det går det också. ;-)

Dagen efter

Lite stel i benen, rör mig inte så snabbt och lätt som jag brukar men det är inget som inte kan åtgärdas med en promenad eller cykeltur. I gårkväll firade jag lite lätt, så nu är jag dessutom aningen lite bakfull, också det ska passera.
Är lite irriterad på att jag inte höll ett bättre tempo igår, men också glad att konstatera att jag sprungit en mil på 36 minuter, vilket är mycket bra (jag tror den tiden är lika fel som totaltiden nu). Med mer träning så ska jag väl kunna få ett tempo åt det hållet att vara längre.
Nu vill jag hitta en annan halvmara under sommaren, för att bevisa för mig själv att jag kan springa den på 1.50. Sen återstår frågan om en riktig mara nästa år, det känns långt just nu, väldigt långt. Men en gång i tiden var 5 km oändligt långt, det går alltid att knuffa på gränserna.

Uppdatering: något är tydligen mycket fel med tiderna på extrabladet (och sms-tjänsten fungerade inte alls). Så nu har jag ingen aning om hur det gått. Får se när det kommer riktiga listor. I den senaste korrigerade versionen av listorna är min tid 1.50 h, det känns rimligare, men jag tar tiderna med en rejäl dos salt än så länge. Mellantiden är nu inte längre med i resultatlistan, så även den kan vara helt fel.
Vad lär man sig av detta? Att alltid springa med egen klocka.

Hemma igen

Det var väldigt roligt att springa broloppet, det ska jag göra om. Fler halvmaror framöver. Tiden var ok men inte mer; 2 timmar blankt, men bara 36 minuter för den första milen. Jag rycktes med av alla entusiastiska löpare och sprang lite för fort. Kanske borde jag haft med mig gps-klockan och hållit bättre koll, men egentligen kvittar det för det var så väldigt roligt att springa omgiven av hysteriskt många andra löpare.

Nu så

Så var det dags, det blir en lång dag på väg mot att springa över bron. 11.30 går min transportbuss till Kastrup, 16.00 går starten. 18ish förväntar jag mig att vara i mål. Det ska gå på under två timmar om inget oväntat händer, men hur långt under vågar jag inte sia om. Jag sprang på 1.52 när jag testade för några veckor sedan.
Jag tar inte med mig någon teknik alls, så det blir ingen uppdatering vare sig här eller på facebook under dagen, den som absolut vill hålla koll på mig får betala 25 kronor för sms-bevakning: skicka BL 3059 till nummer 72456 så får du mellan- och sluttider.
Jag ska bara ha skoj, jag är så taggad jag kan bli och allt känns roligt som bara den. Nu ska jag springa!

Broloppskläder

Nummerlapp

Var ute och hämtade min nummerlapp och mitt chip, det var en väldig massa människor på väg dit och därifrån, men det var också mycket väl bemannat och organiserat så där var noll köer. Det ser om igen ut som regn i morgon, men om det regnar som idag (blött för all del, men också varmt) så är det inga problem. Det är klart att det är jobbigt med en störtskur, men det är inte ett stort hinder.
På vägen hem så passerade jag Möllans Ost för att ha en mängd små fantastiskt goda saker att äta och bjuda på efter broloppet. Jag tror det här kommer att bli en kanonhelg!
Jag testar nya utseenden här (på bloggen då), bara för att man plötsligt kan. Det kommer att se udda ut mellan varven tror jag. Tills sist blir det väl vitt och tomt igen.

Väder och sånt

Det var länge sedan jag höll så många ögon på väderrapporterna, det är lite klurigt att räkna ut hur det kommer att bli på lördag. Det gäller ju att räkna ut vad jag ska springa i (korta eller långa tights; linne, t-shirt eller rent av tröja) och vad jag behöver ha med mig. Man måste lämna in packning timmar innan start, så det är en del att bestämma sig för i god tid. Jag har iaf en hemsk men billig plastponcho från Claes Ohlsson nu om det skulle regna innan start; den kan jag bara kasta när loppet börjar.
Nåväl, det har sett ut som regn hela veckan, men nu har yr.no ändrat sig och förutsäger sol, 16 grader och en frisk bris i ryggen (medvind)! Så det kan bli precis hur bra som helst; korta tights och linne. :D

En helt annan sak, om någon tänkte möta mig i mål så säg till i förväg, det kommer att vara upp mot 100.000 personer där, och jag har ingen mobil med mig. Så det är ju bra om jag har en aning om att ni är där. Annars så kan man komma över på kvällen och dricka ett glas segervin eller två. Jag lär inte gå någonstans, jag hoppas på att kunna gå öht ;)

Långsam dag

Jag har väldigt svårt att få något gjort idag, allting tar emot och det tar tid. Det kan vara vädret och jag är maximalt seg, en löprunda skulle naturligtvis ändra på det omgående. Istället får jag nöja mig med att se att skatteåterbäringen trillat in och att jag fick det där andra rot-avdraget som jag ville, å så ska jag gå och köpa ett halvt levainbröd hos vendel. Ska det vara kolhydrater så kan de lika gärna vara mycket goda. Väderleksrapporterna för lördagen är skiftande, ev blir det regn (och då blir det jobbigt).

Ingen träning, inga kickar

De här dagarna utan löpning och utan gymmet är aningen frustrerande, jag saknar dem bägge. Jag måste hela tiden påminna mig om att det är bättre att inte belasta kroppen dagarna innan en större ansträngning och att det trots allt bara handlar om att ladda upp inför broloppet, nästa vecka är allt som vanligt igen. Bara några få dagar till. Men det spökar med mitt humör, jag saknar de där endorfin (eller vad det nu är) kickarna som jag bara kan få av hård kroppslig ansträngning. Vad får jag istället? Jag får rätta tentor och äta kolhydrater. Det är inte en ok ersättning, men vad kan jag göra va?

Utomhus

Jag var ute och tittade på bron innan idag, det är en fin cykeltur ut till brofästet. Om sex dagar så ska jag springa över den och det finns en enorm lockelse i den ansträngningen, jag kan knappt vänta på att få göra det. Jag ska försöka hitta andra utmaningar som på samma sätt lockar mina förmåga, jag försöker tänka på mitt avhandlingsarbete på samma sätt. Får se om det funkar.

Sommar och lördag

Var på gymmet i förmiddags, det blir den sista gången på en vecka, nu är det vila och återhämtning inför broloppet som gäller. Så jag ska slappa och äta kolhydrater, det där som ni andra gör året om, i en vecka nu. Fortfarande ingen alkohol alls och så får det förbli ett tag till.
Jag var ute på en promenad i solen och satte mig en timma i kungsparken. Det var vilsamt och jag kom ihåg att det var mammas födelsedag så jag ringde henne. Hon är deprimerad och gråter, inget är bra och jag förstår henne. Inget kan bli sig likt efter pappas död, och det finns inte mycket råd att ge. Sådant jag vet hjälper mig; att sova regelbundet, äta regelbundet och bra och att motionera det fungerar inte för henne för de är alla oöverstigligt svåra och det finns inte mycket att säga emot sin åldrande mamma där. Jag kan inte heller säga att det kommer att gå över för jag tror att det aldrig kommer att göra det.

Mer Brolopp

Jag försöker läsa in mig på vad som väntar, det finns ju gubevars en massa människor som sprungit broloppet förr. Detta vet jag om vad som kommer att hända.
Den 11 juni ska jag hämta startnummer och chip på Limhamnsfältet. Det kan nog ta sin lilla tid för vi är många.
Kl 11.30 (ungefär) den 12 juni går bussarna för min startgrupp över till Kastrup, så jag är på plats ca 12. Där finns det underhållning (antagligen ounderhållande sådan då jag är en snorkig elitist) och jag behöver ha mat med mig. Pastasallad skulle jag tro, och juice. 14.30 senast måste jag lämna ifrån mig alla grejjer som ska köras tillbaka till målområdet i Malmö, så det är 2,5 timmar att spankulera omkring på först med överdragskläder och sedan lika länge eller längre i bara shorts och linne (sol och varmt hoppas jag). Jag har carb-bars att ladda med också (Vitargo Endurance Bar; jag har testat och de funkar dessutom är de ok i smaken). kl 15 är det uppställning i startfållor och uppvärmning, kl 16 går starten.

Det torde vara trångt i starten, jag har någonstans kring 27.000 personer bakom mig som vill fram. Jag har placerat mig i rätt startgrupp för min förmåga (1.45-2 timmar) och de snabbare grupperna framför mig är antagligen relativt sett små. Det gäller att passera startmattan på väg ut för att sätta igång chip och mätning.
Sen är det 4 km tunnel, spikrak löpning med lite ned- och uppförslut och ingenting att se mer än andra löpare. Temperaturen är ca 10 grader i tunneln säger de som varit med (inga problem där, värme är det värre problemet).
Efter detta 4 km på pepparholmen och 8 km på bron. Bron ser stor och hög ut, men lutningen är mycket måttlig, ca 1,6 grader, och det är lättsprunget. Även på bron kan det vara kallt, speciellt om det blåser för det finns inget som helst skydd. Det andra problemet med tunnel och bro är att det är asfalt på betong och det är ett mycket stumt underlag att springa på, men jag tror att mina skor är dämpande nog för den saken. Det finns vätskekontroller på pepparholmen och på bron, med vatten.
Först efter 16 km är vi i land och först då finns det åskådare. Sträckningen i Malmö är flack och har i huvudsak medlut. Inga besvärliga uppförsbackar under den senare delen och det finns ett par vätskekontroller, med såväl vatten som energidryck.
Så av vad jag läst mig till så är det snarare risk för att det är kallt än hett under den större delen av loppet, och 10 grader är en mycket bra löptemperatur. Inga problem med vätskebalans då. Det andra problemet är underlaget och där får jag lita på skorna. Det hela beskrivs ofta som "lättsprunget" och det låter ju bra.
När jag provsprang distansen i förra veckan gick ju allt utmärkt, även utan vätska (jag hade inte ens ett bälte med mig, det var precis lagom väder). Det blev inte besvärligt förrän efter 19 km och då var det mest lite motstånd eller tröghet i lårmusklerna och de kan jag betvinga med huvudet. Då var min tid på 21 km 1,52 h, jag skulle egentligen våga pressa ner det några minuter till, men jag är osäker på hur jag funkar i organiserade lopp. Så det här är testet; såg att det är en annan halvmara i Köpenhamn i slutet av sommaren, jag kanske skulle anmäla mig.

En riktig mara då? Jo det är ju frågan, kanske nästa år eller 2012. Det går en sådan i Köpenhamn vilket är nära och bra.

Fåfänga och självdisciplin

En gång om året brukar jag ta fram en av de bilder som Lyly tog precis innan jag skulle testa att träna på ett gym för första gången. Då var det 2004 och jag var 38, på väg att diagnostiseras med Chrons sjukdom och jag hade aldrig tränat en dag i mitt liv. Nu är det 2010, jag är 44 och jag tränar 6 dagar i veckan. Det är utan tvekan det bästa jag tagit mig för i mitt liv när det gäller mitt egna välbefinnande. Det är inte lätt hela tiden, jag har tillbringat många långa veckor och månader på sjukhus vilket tvingat mig att börja om igen, ärret på magen är en av många påminnelser om den saken. Men jag älskar mitt gym och det får mig att må bra, jag älskar att ge mig ut och springa och det samlar mina tankar.
Den där gången när jag började var det en kamp att lyckas springa 2,5 km spåret på Bulltofta utan att pausa mitt i, idag är 10 km en avkopplande runda efter jobbet (20 km är ansträngande). Med så mycket springande så kommer jag aldrig att lägga på mig någon massiv muskelmassa (men jag ska över 80 kg en vacker dag) och det kan kvitta för jag är ändå nöjd med att ha tagit kontroll över min oundvikligen åldrande kropp och fått den i bättre form än den någonsin varit. Min fåfänga är tillfredsställd och jag mår kanon, jag gjorde ett val och här är resultatet så här långt.

 

(Klicka på bilden för att se en större version.)

 

Brolopp

Det börjar dra ihop sig för brolopp, och jag hoppas att magen håller för det. Jag tar det så lugnt jag kan, men än ömmar den lite.
21 km på under 2 timmar; från Kastrup till Limhamnsfältet. Starten går lördagen den 12 juni kl 16.00 (alla 30.000 löparna startar ungefär samtidigt, inte gruppvis) men tidtagning sköts med chip och startar när man passerar startmattan. Så någon gång efter 18.00 landar jag på ribban. Jag misstänker att det hela är en riktigt usel åskådarsport, det finns ingenting att se egentligen, men målområdet är öppet för alla och där kommer att vara trångt med folk skulle jag tro.
Om du verkligen vill veta hur det går för mig i loppet så SMSa BL 3059 [det är ett mellanslag där mellan BL och 3059] till nummer 72456 så får du deltider för 5, 10, 15, 20 km samt måltid (3059 är mitt startnummer). Det kostar 25 kronor. Jag har en st gratiskod att dela ut, men jag tror den bara levererar sluttid.
Jag har bestämt mig för att springa med så lite prylar som möjligt; ingen pulsklocka, ingen mobil, eventuellt den minsta iPoden, men troligen inte. Det är en lång väntan i Köpenhamn; bussen över går kl 11.30, starten går 16.00 och man ska ha lämnat in de persedlar man vill ha i målområdet redan kl 14.30. Det betyder 1,5 timmar utan överdragskläder så jag hoppas på värme. Jag förstår iofs att det tar tid att organisera 30.000 löpare, men det är väldigt långa mellanrum här. Är det riktigt kallt så tar jag tåget över senare istället, även där lär det vara fullt. En annan underlighet är att det inte har publicerats några kartor som visar den faktiska bansträckningen, bara en serie illustrationer med mycket lågt informationsvärde (se nedan, det är den mest detaljerade kartan som visats), vilket är lite klyddigt om man ska ta sig över på egen hand. Om någon mer faktiskt vill springa så verkar det finnas startplatser att köpa på löplabbet, jag antar att det är en ganska begränsad mängd och att de kostar.
Nåja, jag är taggad att springa och jag vet att jag har kapaciteten, nu är det bara att hoppas på halvvarmt väder med måttlig vind och lite sol.

Faran över för denna gång

Smärtorna har gett med sig, så det är faran över för akuten. Bra så - att hamna på UMAS bara två veckor innan broloppet hade varit vedervärdigt. Några dagar i en säng på morfin och utan mat sabbar månader av träning.

Regnig söndag

Det har varit en underlig dag där det mesta inte lämpar sig för bloggen. Men jag försökte köpa några t-shirts iaf, dock utan att lyckas. Tror inte jag var engagerad nog i det. Gav mig ut på en liten runda i duggregnet och det kändes verkligen som en kort slapp runda som jag sprang mest för mitt nöjes skull och när jag kom hem och kollade in garmin connect så hade jag sprungit 9 km på 4,56 min/km. Jag som trodde det skulle ta större delen av sommaren innan jag kom ner under 5 min/km. Som jämförelse så kan det sägas att jag har som mål att springa på 5,30 min/km på broloppet, det finns en chans att det går snabbare än så.

Sommarlov

Det finns en del kvar att göra på jobbet, men mycket lite som är schemalagt. Mest av allt ska jag rätta de tentor  som kommer in i veckan, men det ska gå fort och lätt hoppas jag. Sen är det sommarlov och planerna för detta är enkla:
Först är det broloppet den 12 juni, och så ska jag ta det lugnt och skriva avhandling. Jag hoppas komma iväg till New York i slutet av sommaren, gärna en tur till Berlin för biennalen också. Men mest lugn och skrivande. Privatlivet har varit besvärligt ett slag, jag hoppas det bättrar sig.

Fler tårar har fällts över besvarade böner än över obesvarade.

Inför broloppet

Nu vet jag att jag orkar och att jag kan hålla tiden. Nu blir det inga mera långpass innan loppet, bara smårundor och kanske lite tempo. 20 dagar kvar.

Broloppet närmar sig

Startbeviset kom i posten igår; jag har startnummer 3059. Det finns ett sätt att få mellantider och måltid som SMS (live), men de tar 25 spänn för det nöjet så jag tänker inte skriva ut hur här.
Löpträningen går som den ska och jag kommer att fixa detta under 2 timmar. Jag har varit torrlagd i lite mer än en vecka, även det märks i springandet. Fast mat utan vin är halvt; så det kommer inte att bli en vana att vara nykter.