Långhelg

Det är en långhelg (och en till kommer snart nog) och det är väl tur det för jag (och många av de kollegor jag pratat med) känner av att det varit ett långt läsår, som så ofta. Kanske är det bara närheten till semestern som gör att man slappnar av och börjar längta efter vila, kanske har vi slitet väldigt hårt med aningen för mycket jobb och börjar känna av det. Hur det än är med den saken så är det inte långt kvar nu.
Torsdag och fredag var jag hemma och slappade, sov ut, läste etc. Det var välbehövligt. I går, lördag, tog Lyly med mig ut till Nivå och Nivågård där vi såg en väldigt fin och koncentrerad utställning kring William Morris (med fokus på ting som tryckts av hans företag), pågår till den 16 juni. Mycket bra (och förstås fullt av besökare), och efter det en tur till Louisiana som visade mycket, men framför allt en fin retrospektiv av Pipilotti Rist, fram till den 22 september. Mycket fantasifullt, roligt och snyggt installerat.
Å idag, söndag, så har Fluffy med vänner plötsligt en biljett över till Nixon in China, opera av John Adams om Nixons statsbesök i Kina 1972 (skriven 1987). En föreställning jag velat se men inte riktigt hunnit/orkat planera in. Jag ska strax iväg till kungliga operan i Köpenhamn och ser väldigt mycket fram emot eftermiddagens föreställning, som också är den näst sista.
Så det har varit en trött seg långhelg, där jag inte hade några planer alls och så kommer plötsligt mina vänner och drar med mig ut på saker jag verkligen vill se! Fantastiskt!

Trött helg

Jag vet inte om jag är förkyld eller om jag är duktigt allergisk; vara vad det månde vara, det har varit en trött helg med massor av vila. Turligt nog för mig har jag inga deadlines eller annat som måste göras så det funkar ju fint. Speciellt med tanke på att jag misstänker att jag är på väg in i ett chrons skov; magen är värre än på många år. Så jag sover och ser på Netflix och planerar semester.
Detta är turen jag ska gå på ca 10 dagar. Det ska nog gå fint, eventuellt avslutar jag redan i Båstad. Utöver det så har jag tittat på utrustning för att hänga hammocken snabbare och enklare, aluminiumringar för klättrare kan vara till hjälp där!

Kristianstad

Mycket städning och en del matlagning hos mamma, ska köpa en golvmopp eller åtminstone en skurborste med ett skaft längre än 1m nästa gång. Syrran på akuten och mamma trodde till o från att hennes pappa var i lägenheten (han dog i början av 1970-talet), hon kallade mig Thomas men visste vem jag var ändå (Thomas är min storebror). Hemma igen och ganska trött. Glad att jag flyttade från Kristianstad så fort jag bara kunde, Malmö är ett så skönt hem efter en dag där.
Bilder; Mammas soffbord, hon är nostalgisk över sin trädgård och bättre dagar; Kristianstad en söndag vid lunchtid är mycket tomt.

Tillbaka på spåret

Tillbaka på gymmet efter nästan en månads uppehåll, det har blivit så mycket mer löpning än styrketräning på sistone. Så kroppen är öm av träningsvärk idag, det är en bra smärta. Sista omgången tentor för höstterminen börjar trilla in; jag vet vad jag ska göra i helgen. Ännu en halv dos remicade, får se vad som händer; jag har tråkiga problem med chronsmedicineringen. Det är illa och kan sluta värre, men än är det för tidigt att säga hur det kommer att gå. Detta kan vara året då kroppen går åt skogen helt, typisk i så fall eftersom livet i övrigt är på toppnivå.

Långa arbetsdagar

Det är långa dagar på jobbet just nu, men jag får det jag ska gjort så det är ok. Hinner dessutom med träning när jag kommer hem. Det där är underligt, jag kommer från jobbet astrött och lägger mig att vila i 15-20 minuter, är fortfarande lika trött efteråt men ger mig i alla fall iväg till gymmet (som idag) eller ut i löpspåret (som igår och i morgon) och när jag kommit hem och duschat så är jag energisk igen. Fast visst, klockan är nu halv tio och jag är definitivt redo att gå o lägga mig på allvar vilket är oerhört tidigt. Jag brukar t.o.m. behålla en liknande dygnsrytm under helgerna så det sätter sina spår i hur mycket jag kan umgås med vänner. På lördag är det midnattsloppet här i Malmö, i år ska jag springa jag med och allt under en timma är väldigt bra med tanke på hur slarvigt jag tränat.

Schemaläggning

Smidig föreläsning i morse, resten av dagen brottades jag med TimeEdit för att lägga de första två av sju scheman för höstterminen. Det blev gjort och som jag ville, men det är ganska så invecklat. Hjärnan känns som ljummen risotto efteråt, risotto med svamp. Kom hem och kände mig oerhört seg, men tvingade mig iaf ut för 4 km ganska slapp löpning (5.36 min/km), vilket mot all förväntan inte gjorde mig piggare. Så jag tror jag ska träna med måttlig intensitet resten av veckan, kanske behöver jag vila lite. Det var iaf gott om folk i spåret i Pildammsparken, många sprang mycket snabbare än jag idag. 

Det värsta med att lägga scheman är att jag vet så lite om resultatet, husen jag bokar lokaler i finns knappt än. Jag tror att nästa bokningsomgång kan bli den jobbigaste, för då vill jag ha specifika rum och chansen är god att andra också vill det. Jag bara bokar och hoppas på det bästa, för hur saker kommer att funka i LUX har ingen den blekaste aning om. Men än så länge ser det hoppfullt ut.

I denna världen

Lång dag idag, med ett långt styrelsemöte. Bäst var att hinna med ett stadigt gympass redan på morgonen, sämst antagligen att jag bara åt en smörgås till lunch. Några inte så bra saker i mitt liv ter sig helt obegripliga och de får mitt huvud att snurra. Men det är nåt som ligger långt utanför min kontroll så jag kan bara se det hända. Kanske blir det ett uppslag för nästa bokmanus. Jag lever i mitt slott i Malmö, här får jag ordna det mesta åt mig själv. Tidig morgon, tidig kväll:

Hemma från Paris igen

Hade vare sig tid eller internetuppkoppling att blogga något, så det blev inga bilder under resans gång. Jag har fotat vår exkursion, mest bilder på studenter och samtal/visande/undervisning/etc och det är ändå inte något som roar så väldigt många utanför institutionen. Vi hade det väldigt bra, såg massor, hade en del strul med museifolk/tillfälliga stängda avdelningar (så är det ofta men den här gången var det nästan överallt), men vi redde ut det med. Inga allvarliga incidenter, och vi har ätit mängder av god mat. Med hem i väskan kom 3 hg gåslever, den ska bli en fin liten serie middagar nu en lämplig höstdag, eller kanske till nyår. Jag ser framför mig tournedos Rossini, gåslever med äppelkompott och tunna skivor rostat bröd, rådjursfilé med kastanjer, syltad svamp och gåslever och en hel massa annat; Bordeaux och Sauternes. Det finns inga gränser. Jag är något lite exkursionstrött; jag kanske skulle ha stannat hemma för att göra bättre ifrån mig en annan gång, men allt funkade fint på resan.

Tillbaka på gymmet

Det har varit några veckor utan träning, svinkoppor, stress, jobb, lathet är orsakerna - i ungefär den kronologiska ordningen. Käre nån vad skönt det känns att vara tillbaka. Varje gång det blir ett uppehåll, och sådant händer ju, så glömmer jag hur otroligt bra det känns att träna. Desto större är överraskningen när jag väl gör det, så nu är det nya tag igen, och kanske ska jag byta gym när jag flyttar, kanske inte.

Lång fredag, mycket gjort

Veckan har varit intensiv; mycket att göra, framförallt på jobbet. Två helt nya föreläsningar på kandidatkursen, bägge baserade på Fredric Jameson. De blev bra och på måndag & tisdag får jag och Ludwig se resultaten av denna delkurs för då är det dags för våra kandidatstudenter att redovisa sitt arbete.

Men igår, den långa fredagen. På förmiddagen var jag 1/3 av juryn för Forskar Grand Prix, så jag fick ge poäng och snabba kommentarer inför en gymnasieaula full av ungdomar och en scen full av forskare från Malmö Högskola och Lunds universitet. Det var en rolig upplevelse, och en väldigt snabb tävling, den varade på pricken 2 timmar. Sen började den tävlingen i kaos för min del; i de mail jag fått ut så stod det Pauliskolan, efter en del väldigt jäktat letande där så visade det sig egentligen handla om Petriskolan. Så jag kom inte dit i direkt god tid, men det funkade ändå. Om en månad är det dags igen, i Lund på Polhemsskolan (jag har dubbelkollat att det är där det ska vara, rent av trippelkollat).

Eftermiddagen ägnades åt möte på avdelningen, vi diskuterade framtida forskningsstrategier. Vi kunde konstatera att vi är mycket bra på grundutbildning, men att de saknas en motsvarande hög nivå på forskningssidan nu efter alla pensionsavgångarna. Så vi började planera för åtgärder, Max är duktig på att dra i de trådarna och få alla med sig. Det är inget som kan lösas över en natt men vi är igång med det arbetet och det känns väldigt bra. För min del främst för att det betyder att jag måste ändra på mig igen och tänka på nya sätt. Förändring är bra. Det blev ett långt men konstruktivt möte.
Sen jävlades skånetrafiken igen (som alltid) när jag skulle hem och allt tog evigheter och jag kom ändå inte till Triangeln där min cykel stod. Men till sist så kom jag hem till Märy O och vi snackade en massa och fixade med hennes nyinköpta dator så hon kan ta den i bruk på allvar.

Hemma var jag först klockan tio, snackade bort nån timme med Kas och drack ett glas vin, somnade utmattad, idag är det upp och på det igen; jag ska steka lammbog och laga till potatisgratäng samt savoykål. "Får i kål" ungefär, men med varje sak för sig och med mer grädde.

Årets första löprunda ute

Har sprungit lite löpband, men inte kommit ut alls i Kristianstad så detta är årets första riktiga runda känns det som. 4,5 km på 5.25 min/km (det är ungefär 11 km/h) är inte så illa men lite kort. Sen så är det första gången jag gett mig ut att springa samma dag som jag fått remicade så jag ville ta en mycket måttlig runda, mest för att se och det gick ju utmärkt, det kändes iaf väldigt bra att vara ute och springa i kvällsmörkret.

De kalla mörka månaderna är fulla av arbete

Upp tidigt varje morgon, iväg och föreläsa, förbereda annan undervisning, gå på möten och i bästa fall hinna läsa lite och kanske också skriva. Saker som måste vara gjorda för en vecka sedan dyker upp ganska ofta. Folk ringer, sms:ar, skriver e-post och allt måste lösas (värst är alla mäklare som vill veta saker i förrgår). Kommer hem sent, det är mörkt och jag tvingar mig till gymmet ändå. Tur det, för väl där så kommer energin tillbaka i kroppen hur trött jag än är efter dagen. Det är lite för kallt att springa utomhus (nej det är det ju inte egentligen, men jag är bekväm av mig) så det är en massa löpband och en massa crosstrainer + vanlig styrketräning, ofta en bastu på det så jag blir kvar där i kanske två timmar. Det blir väldigt mycket smörgås dessa dagar, till lunch kommer de från Widerbergs, hemma så får jag se till att ha fixat stadiga pålägg; hemlagad rostbiff och remoulad, riktig skinka och grönsaker, västerhavsost. Mat hinner jag laga på helgen, i alla fall ibland. Bäst att laga sådan som kan värmas resten av veckan så att det blir mindre bröd, mer kött. Jag städar när jag kan, det räcker inte riktigt.
Kallt och mörkt ute, jag borde ha bokat en resa söderut till jul, men jag vet inte. Något får jag hitta på frågan är vad. Det är lite som att gå i ide, jobba sig genom den kallaste tiden (det är minst tre, troligen fyra, månader kvar av vintern). Glögg, det är en bra sak. Snart 1 advent, måste putsa fönster och få det lite mer helgartat hemma. Brutus är missnöjd när det blir långa dagar hemifrån, men desto gladare när han kan sova ovanpå mig om natten, vi håller värmen ihop.

Do not go gentle into that good night,

Old age should burn and rave at close of day;

Rage, rage against the dying of the light.

Bättre

Samma runda som i förra inlägget, nu bättre klädd. Det gick bättre nu, 5,50 min/km jämfört med 6,07 förra veckan; och än bättre är att jag sprang hela vägen. Jag har tappat kondition, men det är inte katastrofalt illa.

Mer remicade, bättre dag i morgon

Steg upp i ottan för att vara på gastromottagningen kl 08.00. Inte så jättebesvärligt, jag ligger mest i en säng och får dropp i en timma, lyssnade på en P3 Dokumentär på iPhonen (om bedrägeriet mot allmänna arvsfonden för några år sedan).
Remicade är bra, och det har funkat extremt väl mot chrons för mig - inga nya skov alls. Jo det var ju de där problemen för några veckor sen, men jag är nu helt säker på att de inte var direkt chronsrelaterade. Men dagen då jag får remicade är tuff, jag blir så ohyggligt trött av det. Så jag har sovit och suttit på gården och läst Orwell i omgångar. I morgon är en ny dag och jag vet av erfarenhet att jag kommer att må utmärkt. Om åtta veckor är det dags igen, det är alltid dags igen.
En bieffekt är att jag alltid har frikort på mediciner och sjukvård; jag nådde dit på bägge med den här behandlingen. Remicade kostar egentligen 25.000:- per tillfälle.

Engagemang

Prinsessbröllop och alla blir så väldigt engagerade plötsligt. Det är mycket konstigt - folk strömmar till Folkets Park (av alla ställen) för att se det tillsammans med främlingar på storbildstv.
Allt för en kungafamilj som är en menlös anakronism. Om kungar och drottningar kan göra nåt detta århundrade (och förra) så har det väl varit som kulturkonsumenter. Inte ens det lyckas våra med, dom bara står där och hänger med huvudena.

Dagen efter

Lite stel i benen, rör mig inte så snabbt och lätt som jag brukar men det är inget som inte kan åtgärdas med en promenad eller cykeltur. I gårkväll firade jag lite lätt, så nu är jag dessutom aningen lite bakfull, också det ska passera.
Är lite irriterad på att jag inte höll ett bättre tempo igår, men också glad att konstatera att jag sprungit en mil på 36 minuter, vilket är mycket bra (jag tror den tiden är lika fel som totaltiden nu). Med mer träning så ska jag väl kunna få ett tempo åt det hållet att vara längre.
Nu vill jag hitta en annan halvmara under sommaren, för att bevisa för mig själv att jag kan springa den på 1.50. Sen återstår frågan om en riktig mara nästa år, det känns långt just nu, väldigt långt. Men en gång i tiden var 5 km oändligt långt, det går alltid att knuffa på gränserna.

Uppdatering: något är tydligen mycket fel med tiderna på extrabladet (och sms-tjänsten fungerade inte alls). Så nu har jag ingen aning om hur det gått. Får se när det kommer riktiga listor. I den senaste korrigerade versionen av listorna är min tid 1.50 h, det känns rimligare, men jag tar tiderna med en rejäl dos salt än så länge. Mellantiden är nu inte längre med i resultatlistan, så även den kan vara helt fel.
Vad lär man sig av detta? Att alltid springa med egen klocka.

Vad trött jag var

Jag har vaknat tidigt flera dagar i rad nu, egentligen utan orsak och ofta någon timma före väckarklockan. Jag vet inte varför, men idag när jag kom hem från jobbet så slocknade jag på sängen och drömde att jag försökte vakna.
Jag var extremt trött märkte jag, så det blev ett varv på gymmet (inte det hårdaste jag tränat) en massa tvätt att ta hand om (den är snart klar) och så lagade jag en version av Kyckling Marengo (med rätt sorters tomater och en del tid blev det fantastiskt). Bara en slapp eftermiddag alltså. Följt av en lika slö kväll, men jag hoppas det funkar mot trötthet, det borde ju det.
Dessutom har jag ett av de där fantastiska levainbröden från Vendel hemma :)

Isch

Halsen värker och jag har feber, jag är trött som bara den och köket är fullt av disk. Det är ganska gräsligt alltihopa och det enda som finns att göra är att vänta på att kroppen reder ut denna infektionen.
Jag kan inte göra något alls - det enda som tar all min  tid är hur ont det gör i halsen. Jag saknar träningen också, och jag saknar att kunna äta riktig mat, det är mest buljong och glass och annat lättsvalt just nu.
Den enda som verkar trivas är Brutus, han skiter i att det är mögigt och att jag är seg som bara den; han kommer och lägger sig ovanpå mig och tycker vi kan sova några timmar till. Så det gör vi.

McDonalds

Jo, mot allt jag vet om vad som är mat och vad som inte är det så hamnade jag utmattad å hungrig på McDonalds efter att ha konstaterat att det var helt fullbokat i minste en timme till på Smak på Konsthallen under lunchen.
Jag åt en McFeast med ramlösa men utan pommes (jo man beställer dem också eftersom det är billigare att köpa pommes och slänga dem än att inte göra det). Men det mest fascinerande var ett par jag glodde på, 20ish, han lite babyfettig hon anorektiskt smal och de åt sina BigMac & Co med en mekanisk bisarr ritualitet där allt skulle göras på deras egna sätt; de ändrade på allt de åt men på ett trist, mekaniskt, hastigt och glädjelöst vis - ingen av dem tittade på maten så de måste ha gjort detta förut, många gånger. Hon plockade bort alla grönsaker ur burgaren, han hällde i en massa ketchup, de hade en massa små pappkoppar med ketchup och de hällde massor av peppar i dem (många många små påsar), han hällde salt ur ett antal påsar över sina pommes, hon ställer upp majonäs och ketchup på rad, doppar ett pomme frittes i majonnäs sen ketchup (med peppar) och sväljer, tar en tugga på den grönsaksbefriade burgaren lägger den upp och ner på en servett, tar ett nytt pommes frittes etc. Totalt mekaniskt och frånvarande.
Jag tror jag ska ge fan i McDonalds framöver, det var nog ett år sen sist jag var där och detta var värre än jag mindes det.

Edit: Kollade näringsinnehåll på en McFeast; jag tror det är hälsosammare att äta margarin. Aldrig mer.