Om 11 månader ungefär

Carl Larssons Sundborn

Eftersom jag behövde jobba ordentligt med min avhandling så blev det ingen semesterresa i år, bara en kort vandring från Åstorp till Skäralid med en natt ute. Jag tror det kommer att visa sig vara värt det.

Men det betyder inte att jag inte kan drömma; så nästa sommar tänker jag cykla genom centrala Sverige, upp till Dalarna och hem igen; för att se Zornmuseet, Sundborn och Ornässtugan, men mest för att cykla genom Sverige och se allt det jag inte vet att jag vill se.

Min planering gör jag i Komoot, den finns att se här. Jag känner inga människor som tycker att semester och 25 dagar på en cykel och sova ute i tält låter som en höjdare så jag cyklar på egen hand. Det är enkelt att fatta snabba beslut om mat, fika, pauser och sånt då.

En hälsning i juletid

Årskrönika för 2023

Vad ska jag göra nästa sommar?

Ok, av olika anledningar så är det ganska mycket planering framåt just nu. Dels kring vad och om jag ska skriva hösten 2023, men också vad jag ska göra nästa semester. Turen till Öland gick ju galant och jag vet att jag klarar att cykla 10 mil om dagen. Så nu går nästa plan Malmö-Stockholm-Göteborg-Malmö; ca 200 mil. Den här gången studerar jag kartor avsevärt mer närgånget och har lärt mig en hel del om hur Komoot fungerar för detaljplanering. Så om allt håller så blir det bara 2 nätter fricamping på denna långa tur (resten är vandrarhem, campingplatser och vindskydd längs med leder). Inte illa. Men det kräver några turer på över 10 mil, den längsta på 12 mil, så jag behöver träna ordentligt till dess, mest för att axlar och rygg ska vara i bästa tänkbara form. Visst ja, jag ska springa Berlin halvmarathon den 2 april 2023 också, även det kräver träning och planering. Nåja, konditionsträning är bra för bägge två; ska bara strukturera upp den lite mer än vanligt, kanske skaffa nån form av program att följa. 

Åter till den långa cykelturen, den ser just nu ut så här:

Om ifall jag skulle skaffa en ny katt

Nej, just nu är det inte läge för en ny katt. Inte på en gång även om jag saknar lille Brutus här hemma. Men om ifall jag skulle så har jag lärt mig några småsaker. Jag vet att jag vill ha en bondkatt/huskatt, även om det finns raser jag älskar (Rex, Ocicat, Oriental) så är det inte min slags katt. 

Men det första jag måste göra är att hitta en vetrinär jag litar på. Djursjukhuset var bra en gång i tiden, men sedan de blivit Evidencia så är de hemska. Enstaka personer är säker ok, men hela stället, organisationen och sättet på vilket de så tydligt enbart är intresserade av att tjäna maximalt med pengar genom att boka så många besök och prover som bara är möjligt är fruktansvärt. Stressad och opersonlig personal som jagar genom besöken är inte heller en bra sak. Så jag måste hitta ett bra alternativ.

Det andra är försäkring. Agrias kattförsäkring brukade vara bra, men de senaste 15 åren har den blivit helt värdelös. Den resulterar alltid i "Försäkringen täcker inte just detta, men nu har vi höjt din premie med 50%" och det är det ju ingen nytta alls med. Nästa gång så ska jag sätta av ett månadssparande för vetrinärkostnader istället. Om jag hade gjort så för Brutus del så hade jag sparat in omkring 20 000:-. 

Men som sagt, ingen ny katt i år. Jag ska känna efter hur det känns att leva utan ett tag. Jag minns iofs att jag sa samma sak efter Russell och Lisa, och att jag den gången konstaterade att det var helt rätt att ta emot Sixten och Brutus. 

Hey kemosabe, long time no see!

Om någon undrar; jag planerar semestern (långvandring på Kungsleden) och funderar över livet självt (som vanligt).