Många olika saker på en och samma gång

Gick ut med full packning och tält i helgen; 16 km från Svedala till Eksholmssjön, vilket gick förvånansvärt fint trots ihållande regn. På turen ut sms:ar först Leif och berättar att Yahya Hassan har hittats död i sitt hem i Köpenhamn. Jag minns mycket väl hur otrolig hans första bok var, den står här i bokhyllan och jag ska ta fram den så småningom. Sen mejlar STF Fjällstation Saltoluokta och säger att de tänker öppna en vecka senare och att jag inte kan bo där när jag bokat och betalat rum. Lite efterforskande en dag senare ger också vid handen att det verkar svårt att få tillbaka de tusenlapparna, det är invecklat och deras sätt att kommunicera och lägga upp saker är extremt amatörmässigt och förvirrande. Men jag jobbar på saken. Så den fjällstationen öppnar senare, gäller det hela STF? kommer det att finnas öppna stugor? Jag kan inte bära proviant för tjugo dagar, jag är beroende av att kunna handla mat längs med vägen ett par gånger. Det går inte att veta så hela Kungsledengrejen känns extremt osäker och jag planerar för att gå i Skåne. Och att sikta på alperna hellre än norrland när det här är över och man kan resa lite mer igen. Att coronakrisen är tuff mot alla verksamheter är en sak, men att inte kunna fatta beslut och förmedla dessa är helt hopplöst och ett problem som finns i organisationen, inte i krisen. Än har jag inte avbokat tåget upp, men jag vete fan.
Hur det än är med det så hade jag en bra promenad och en skön natt ute för att sedan gå tillbaka till Svedala och ta tåget hem igen. Jag gillar att gå och vara ute på egen hand. Med mina vänner är det alltid väldigt komplicerat att planera saker, jag själv däremot kan packa för en vecka ute i skogen på en timma och vara iväg.

Triquetrum

Var hos handkirurgen idag och träffade en rasande trevlig läkare. jag har en mindre fraktur i det ben som heter triquetrum (vilken, sägs det mig, är latin för 'triangeln'). Istället för mer gips (jag har haft en skena i två veckor, så fick jag ett styvt men avtagbart bandage jag ska ha på dygnet runt (typ - jag kan nu duscha å sånt obehindrat) i två veckor till. Hel läkningen beräknas ta ca tre månader.
Men det fina i kråksången är att det inte hindrar mig från att ge mig ut och vandra! Om jag får stora akuta smärtor så ska jag återvända till sjukhuset, men annars så är det lugnt!

Mitt nya ninjabandage!

Min handled med triquetrum högst upp i mitten!

Illustration från nätet

ESC 2019

Det var en lite sömning tävling, jag minns definitivt inte hur vinnarlåten lät. Det var något sömnigt och tradigt iaf, från Portugal? Armenien? Udevalla? Ingen aning.
Australiens rymdnummer var iofs fint, och Italien var helt ok - men egentligen var det väl bara Island att bry sig om (juryerna hatade dem dock, och publiken var ljummen). Vad finns det att inte älska med nån slags combo av Nitzer Ebbs industrisynt och falsettdisco a la Sylvester? Med full bdsm-regalia och 100% överagerande? Ljuvligt är ordet :D

Porträtt

En av de många vackra gåvor jag och Lyly fick när vi fyllde femtio var varsitt ganska processbaserat porträtt gjort av Leif Holmstrand. Resultatet av det som sattes i rullning i somras var idag klart och vi var hemma hos honom för att motta resultatet, det är så fina. Jag har gjort en första placering av mitt porträtt här hemma; det är svårt att hänga konst. Leif säger att bilden är "ett kondoleanskort från framtiden" och det är gott så.

Julefrid

Jag har varit hemma från jobbet i två dagar, och har definitivt jobbat lite mellan varven; svarat på mail, pratat med kollegor om jobb, skickat ut hemtentor, fixat med Live@Lund, men ändå. Jag har inte umgåtts med någon, inte stressat, inte vaknat av en väckarklocka utan av mig själv och jag har bryggt kaffe, matat Brutus och ringt och väckt Fidde på FaceTime. Jag har (känns det som) all tid i världen och jag har köpt alla julklappar, bestämt all julmat och köpt en hel del av den med. Jag vet vad jag ska fixa de kommande dagarna och det är inte jättemycket. Så i detta ensamma lugn infann sig julkänslor och ett behagligt lugn. Det e jag och katten och lite julpynt, än så länge. Jag ska baka mandelmusslor, åka till Limhamn och köpa sill å lax, laga köttbullar å revbensspjäll, köpa och klä en gran (med Mårten!), t.o.m. griljera en skinka. Men inte ikväll. Ikväll är det lugnt och skönt igen och jag har som sagt all tid i världen!

Styrketräning i löpspåret

Cyklade ut till bokskogen och sprang 10k idag. Det är ett ganska så stadigt träningspass; 15 km cykling dit ut, å så springer man, å så är det 15 km hem igen. Dessutom är det ordentligt kuperat ute i bokskogen/Torup så det tar på krafterna i benen och värmen (det var varmt och soligt) gör sitt till. Så det blir lite mer av styrketräning för benen än konditionsträning men det är bra för här i Malmö är allt så extremt platt att jag inte alls är van att springa uppför eller utför. Dessutom är det väldigt fint att vara ute i skogen och springa; det är lugnt o tyst och inte så många andra löpare. Benen värker och de är nog möra imorrn, men det är rätt sorts mörhet - om 100 dagar ska jag springa Malmö halvmarathon så jag behöver det här och mer därtill. Belöningen när jag kom hem blev en stund i solen på gården och sedan en öl och en burgare ute i solen.

Söndag förmiddag

I morgon börjar jobbet igen, sista på höstterminen, vilket för min del handlar om en massa tentarättning och så förberedelser för vårterminen som snart nog tar fart. Ser fram emot det; jag har mycket undervisning med studenterna på fortsättningskursen och eftersom jag numera också handleder några av dem så ser jag hela terminens arbete från början till slut. Det är en process som ofta upplevs som omtumlande och lite stressande av våra studenter; de ska gå från nybörjarterminens lyssnande och läsande som redovisas i tentaform till att kunna skriva och formulera sig själva utifrån ett oformligt material de själva samlat samman. Från föreläsningssalens "Se här och här och här, har ni förstått hur det här fungerar, hänger samman, kan beskrivas?" till den självständigare konstvetarens "Det här är världen och så här ser jag på ett litet utsnitt av den den här gången, i den här texten jag skriver, med dessa texter som jag läst!". Det är ett ganska invecklat steg att ta mellan dessa två ting och jag har nöjet att börja slussa några studenter ut på den vägen och själva brottandet med den processen är vad som gör mitt jobb så oerhört roligt.
Men idag är det söndag, tid för kaffe och läsning och löpning. Det blev inget riktigt nyårslöfte i år utan bara en vag tanke om mindre vin och desserter och mer gym och löpspår; jag gissar jag är väldigt lik väldigt många andra i det.

Sista dagen på semestern

Mårten, jag och Leif gav oss ut på ännu en bit fotvandring; 15 km på skåneleden mellan Torna-Hällestad och Knivsåsen. Strålande väder och väldigt varierande landskap. Det krävdes en (liten) dos mod att ge sig ut i hagarna och gå mellan betande kor av olika slag. På måndag börjar jobbet igen och håller sedan på fram till nästa sommar, det känns som en omställning nu men jag vet ju hur mycket jag trivs på avdelningen när jag väl är tillbaka så det går säkert fint det med. Nytt akademiskt år, nya studenter, nya oväntade saker att fixa och lösa.

Resfeber

Jag packar min väska och njuter av alla förväntningar som flyger runt i kroppen! Så mycket god mat, så många saker att se och några av mina vänner med som sällskap; jag önskar jag kunde ta med alla! Brutus sitter på min väska och ser bister ut, han gillar nog inte att jag åker, men det är lugnt för jag har fixat en utmärkt kattvakt.

Juste läsning denna regniga början av sommaren

Jag har ägnat ett par kvällar åt Édouard Louis självbiografiska roman Göra sig kvitt Eddy Bellegueule med stor njutning och behållning. Så mycket böglitteratur är förskräcklig; den är inte litteratur och jag är en förfärlig kultursnobb. Men det här är något annat, skrivet av en ung man som både kan och behöver skriva.

Bellegueule växer upp i en fattig liten arbetarstad i Frankrike och utstår allt sånt man får utstå om man är annorlunda. Men han skriver inte en klagosång; han förstår och hanterar livet och situationen. Vi som läser möter honom i den text han skriver efteråt, när han gjort sig fri (och bytt namn). Mest handlar det om hur han hanterar livet som ung och han skriver om den situationen så oerhört väl.

Detta från någon som är 22 (född 1992) och uppvuxen utan en chans till studier; det är inte utan man glädjs åt innerfliken som säger att han studerar vid École Normale Superior, eller åt foto av den där lugne unge fjollan som hittat en plats åt sig själv. Jag känner inte igen mig; jag är mycket mer medelklass än så, men jag har känt några som honom genom åren även om långt från alla lyckats och ingen av dem har skrivit en så fin roman.

Varje sommar behöver ett discospår eller två

Jag tänker lyssna på det här, för det är ohyggligt bra å gammalt (ungefär som jag då)! Å för den som är lagd åt det hållet, å det är jag, så är texterna nåt i hästväg de med; Lets go Surfing, The Calm Before the Storm.

Den längre vägen hem

En kaffe med Leif på centralen på väg hemåt blev ett besök hos Claes Ohlson för att köpa den där toslink-kabeln och så en tur inom en ganska anemisk bokrea. Jag minns den riktiga sorten på tidigt 80-tal, så mycket av mina stora läsupplevelser kom från alla de där verkligen realiserade böckerna på borden i Folkets Hus i Nässjö med pappa på sportlovet, mellan turerna på skidor i Lövhult och middagarna i mormors lilla trånga överfulla kök. Nässjö ska jag iofs också till senare i månaden, bokade ljust biljetter. Det blir bara en snabbis över natten den här gången, men jag ser fram emot det! Leif har en ny bok ute nästa vecka, "Städer som inte är städer" och han gav mig ett exemplar, hoppas finna tid att läsa den med utöver de bägge ohyggligt tjocka biografierna jag hittade (Jörn Donner, Ludwig Wittgenstein). Biografier; det är bara underhållning men ganska skön sådan.

Kiehl's Original Musk

Impulsköpte en parfym på Kastrup (ok då, Copenhagen Airport vill de heta numera), Kiehl's Original Musk, efter att ha sniffat på den i några minuter. Det är en gammaldags parfym och jag tänkte omedelbart på den som tämligen maskulin; den ligger och dallrar mellan lite småäckligt kroppslig och fantastiskt kryddig och jag fann den otroligt lockande. Noterade senare att den säljs som könlös, och jo den funkar säkert mycket bra på rätt kvinna. Det är en parfym långt borta från den där vågen av fräscht hav och citrus som alla vanliga herrparfymer håller sig till, och än längre ifrån det kemiska vapen som kallas Axe (som mitt gym är belägrat av). Läste recensioner när jag kommit hem och de är förtjusande varierade och jag håller med dem alla. Det är som om denna EdT vore en lightversion av William S Burroughs tappad på flaska. Några av de bättre beskrivningarna från Basenotes och Fragrantica kan ge en bild av den:

"Kiehl’s Original Musk smells like the entirety of a freshly cleaned public restroom in America, complete with two clean-cut American teenagers with freshly scrubbed faces taking each others’ underwear off in one of the stalls." 

"I love squirrels so I have decided to smell like them. OK maybe I'm lying but this is delicious and squirrels only wish they smelt as good as this classical furry musk." 

"Without being flippant, this smells like a dried piss stain....
No joke. Tangy, musty, honeyed piss. If you're confident you can pull girls smelling as if you didn't shake off well enough at the urinal, then I salute you. You're braver than I."

Björn

Så har ännu ett år gått

Mitt 48:e och definitivt ett av de bättre för mig personligen (men värre på ett mer allmänt & politiskt plan). En kort lista över de allra viktigaste tingen som hänt mig i år skulle se ut så här efter massiv redigering, jag tittade igenom alla bilder jag tagit och mindes alla detaljer med stor glädje. Det mesta finns ju i bloggen så jag behöver bara ta med de allra lyckligaste/viktigaste stunderna här.

I mars blev en ung MFF-supporter, Showan Shattak, brutalt misshandlad i samband med firande av internationella kvinnodagen, helgen efteråt gick 10.000 malmöbor i en snabbt arrangerad demonstration för att visa att vi inte accepterar sådant. Motståndet har dykt upp där det behövs, även om de vidriga fascisterna tog fler röster än någonsin innan i valet i september.

I april åkte jag, Mårten och Leif till Japan, till Tokyo, Kyoto och Osaka. Jag vill tillbaka och alla bilderna därifrån drar hårt i mig varje gång jag ser dem. Samtidigt, New York lockar som nytt resmål för 2015 och jag vill tillbaka till både Rom och Paris; sen har jag inte varit i Spanien någonsin.

Under sommaren dök Fidde in i min tillvaro och efter det blev saker sig inte riktigt lika; det är löjligt spännande och mycket roligt. Dessutom inte så lite märkligt att det ledde mig tillbaka staden mamma kommer från, jag gillar den dialekten de har där uppe väldigt mycket. Det finns inte så mycket att säga om det mest privata mer än att allt är bra.

På jobbet så flyttade vi under sommaren från kvarteret Hyphoff till LUX och jag kan bara tycka att vi fått det mycket bättre. Det är ett mycket större och tätare sammanhang (om än delvis på bekostnad av egna möjligheter för avdelningen) och lokalerna är fantastiska. Jobbet är annars som alltid roligt; men 2015 så måste jag vidareutveckla mig själv och de kurser jag jobbar med, saker kan inte stå still och vi har resurserna för tankearbete.

2014 var ett lyckligt år som jag kommer att minnas länge hoppas jag. Det var inga små saker som hände, tvärtom var det de stora händelsernas år. 2015 är ännu inte här, jag hoppas min lycka håller i sig, ta-i-trä!

Malmökvällar

Sprang ett varv kring Malmö gamla stadskärna, lagom runda och trevliga vägar ( i huvudsak asfalt). Det är fint här nu om höstkvällarna, innan det börjar bli kallt på allvar eller riktigt blött. Det går lätt att springa och min gamla kropp känns ny och lycklig igen. Goda dagar för mig med många roliga saker som väntar runt hörnet.

En inte alls vanlig fredag

Det var en väldigt lång dag på jobbet igår, den började tidigt och innehöll många timmar i seminarier. Jag var ganska matt efter det - å ändå så började dagen först efter jobbet. En strålande kväll även om ögonen gick i kors - å den avslutades med två tjattriga glada timmar i telefon med Fidde när han kommit hem från sin afterwork. Jag borde gymma idag, det kommer inte att ske - men jag är på för löpning i morrn igen; drömmer om Torup men konstaterar att det blivit några grader för kallt för den kombon av cykel+löpning. Ska hämta ut en ny vinterjacka på posten (från uniqlo) och köpa några fler Samuel Adams Oktoberfest-öl. Sen ska jag komma på vad det blir till middag.

Jobb

Så var det slut med sommarsemestern för den här gången, i morgon börjar jobbet igen och det ska bli skönt det med. Jag har många saker att göra, men de har alla sina goda sidor och det är inte väldigt stressigt. Målet i morrn är att packa upp mitt kontor och att se mig omkring. LUX är inte färdigt, men förhoppningsvis tillräckligt klart. Alla tidningar är fulla av råd om hur man klarar av att börja jobba igen efter semestern, är det verkligen så ovanligt att man trivs på jobbet?
Jag har slappat hela sommaren, vilket har varit bra på alla sätt och vis. Dessutom har slappandet inte varit händelselöst så jag är så nöjd som man kan bli. Det jag minns mest av allt: skogsvandringar, bad i havet, dagar med Fidde, tropisk hetta, åskregn, Mario Kart 8 och så The Nanny på Netflix. Det är väldigt skönt att vara mig, nu så ska jag ta nya tag med konsthistorien, på gymmet och i löpspåret!

<3 <3 <3

Jag vet inte riktigt hur jag ska stapla superlativer ovanpå varandra för att förklara hur bra jag tycker om Tokyo och hur fab denna resa är. Det är skönt att ha gott om tid och superbt att ha en kunnig vän som Leif. Vi äter, strosar och ser på konst och blir bara allt lyckligare av det.