En notering om varför det gick som det gick (1980-talet var en intressant tid)

Allt som glittrar

To See the World While the Light Lasts

Jag såg en reklamskylt på gatan, sms:ade Lyly och bokade biljetter i en hast för att se detta. Det var ett tag sedan jag såg dans på Malmö opera, tror senast var Rivers of Mercury och den gången var det med den lille svartsjuke Filip (i en annan tid, i ett annat liv - många månar sedan). Det här var en annan slags föreställning; full-on postmodernism skulle jag säga med två distinkt olika delar; mängder av ljus, scenografi och kostym. Orkester, kör, solist och fullt ös i känslorna. Mycket häftigt alltsammans och väldigt mycket föreställning för biljettpriset, så gå åstad och se om ni kan för ni kommer inte att ångra er.

Explosion på Rådmansgatan

Vaknade av en ordentlig smäll kl 01.48 i natt, snart nog var det poliser (men inga ambulanser eller brandbilar) på plats och kort därefter bodde jag innanför polisens avspärrningar. Jodel (och i betydligt mindre grad twitter) höll koll på läget, men ingen visste särskilt mycket alls mer än att smällen hade hörts över hela centrala Malmö, ända bort till Värnhem t.ex. Somnade om efter en halvtimme, och ingen verkar kunna rapportera mer om vad som hänt ens nu dagen efter. Men det var nära, kanske 100 meter från min dörr. Blev jag rädd? Nä inte särskilt, det såg för lugnt ut nere på gatan för det.

Midnattsloppet 2015

Det blev en bra mil på 54 min, kunde antagligen tagit i mer (jag joggade hem från målgång...). Hade anmält mig till startgrupp 45-50 min, men smet in i 50-55 istället. Kanske skulle jag startat som planerat. Det var omväxlande regn och sol hela dagen, och det regnade under loppet fast det var ett stilla duggregn och kändes bara bra. Det var mycket lättare att springa i regn och blåst och 11° än det var i 27° och solsken på Malmömilen; det var en verkligen hård eftermiddag då i början av sommaren. Nu var det bara skoj att springa, dessutom en lättsprungen bana utan några trånga passager (i mörker och med regndimmiga glasögon är det skönt). Min klocka och den officiella tidtagningen är mycket överens, jag kom i mål sekunderna före 54 min, sydsvenskan har fler bilder av loppet i stort. Väl hemma fick jag en dusch, ett glas vin och lite ost och charkuterier innan jag dröp i säng och sov som en stock. Fidde var ute och firade i går natt, så jag kunde ringa o väcka honom i morse - även det en seger på sitt lilla vis!

Senare samma fredagskväll, avkoppling

Sommaren 2015

Det har inte varit en sommar med nåt vidare strålande väder, men det har varit OK mellan varven, inte ett enda bad i havet ännu, det måste jag göra något åt när det är soligt i helgen (hoppas jag). Annars så njuter jag av livet här hemma; strålande solnedgångar, fina nätter (fast bara två som varit ljumna nog för en skön nattlig cykeltur), en nöjd Brutus och en och annan juste drink. Monkey47 är en underbar tysk gin, dyr som guld men det kan det vara värt nån enstaka gång. Å så hinner jag med massor av träning, sex dagar i veckan med omväxlande gym och löpning vilket känns väldigt skönt i kroppen.

Sommardagar

Växlande väder, ibland varmt o soligt, ibland ljummet och molnigt men skönt hela tiden - t.o.m. regnskurarna är välkomna. Jag hinner med att få igång min vanliga träningsrutin, 3 pass löpning och 3 pass på gymmet varje vecka (och det känns så j-a bra i kroppen det!) och jag hinner läsa en del böcker. Dessutom sträcker jag ut benen i långa cykelturer, en del i solsken, andra om natten. Få saker är lika fantastiska som att cykla genom Malmö mitt i en ljummen sommarnatt med nån lämplig musik i hörlurarna (i mitt fall nåt gammalt; synthpop från 80-talet oftast). Ser en del på TV; Arrow och The Flash men de är sisådär (inte som Netflixs Daredevil som jag slukade på några få dagar/nätter); så jag funderar på att börja se Game of Thrones (några år efter alla andra), undrar om det inte är ett lite för effektivt sätt att fastna i soffan egentligen.

Dreamscope

Semesterdagar

Hemma i lugn och ro, har ägnat dagen åt att sova, dricka kaffe i sängen, städa lägenheten, cykla i solen och att planera lite sommaräventyr med Fidde. Ägnar mina kvällar och nätter åt att äta gott (potatis & tryffelpizza idag), ta en drink(Camparisoda) eller lite vin, se på underbara trashiga filmer. Det var otroligt skoj i Rom, men det är också väldigt skönt att vila ut hemma!

Sommarnatt

Så kom det lite värme till sist om man kan tro att det är på väg att bli sommar på allvar, det tog tid i år. Tentor och uppsatser trillar in via urkund, så jobb har jag framöver men idag kom jag hem ganska tidigt och hann med en runda på gymmet innan Lyly, Kinn, Håkan och jag åt lite och såg Malmö Stadsteater/Cirkus Cirkörs gemensamma föreställning Borders. Skickliga är dom och föreställningen har sina givna höjdpunkter (en lindanserska och två kvinnor i trapets var mest fantastiskt); men allt som allt är estetiken och sättet att uppträda på numera gammalt och blankslitet. Det luktade åttiotal-oj-vad-häftigt-det-är hela vägen ut i foajen. De är som Siegfried & Roy fast med andra symboler; batik och trasor där herrarna magikerna hade strass och paljetter. Nån behöver uppdatera formatet, presentationen och kanske mest av allt koreografin. Men jag ska inte vara gnällig; det var en häftig föreställning och jag cyklade hem glad genom en ljummen Malmökväll, staden var full av folk och nybakade studenter.

Mycket stilla hemmahelg

Förkylningen får mig att sova mycket, men jag kom ut för att handla lite mat innan idag så det blir en (oplanerat) vegetarisk middag till melodifestivalen, tror jag är lite för förkyld för att satsa på den bättre chiantin till den så det blir en lite enklare chardonnay. Hollandia fick fixa efterrätt, jag har 11394 dagar kvar att leva, Brutus gillar att jag är hemma och slö och håller honom sällskap. Kort sagt, livet är gott också på alvedon och nezeril. Allt hänger nock samman med att det är vår, och livet tar fart igen på allvar, även om nu något brann i en lägenhet på bottenvåningen inatt; brandbilar, ambulans på gatan men inget allvarligt och ingen skadad. Killen i lägenheten såg något förlägen ut där han höll på att reparera ytterdörren innan idag (av ljudet att döma bröt brandkåren upp den i natt). Jag gissar att något torrkokat när han kommit hem från uteliv och somnat och är glad att det inte blev nåt allvarligt av det hela.

Ännu mera Translation Theme Park

Ägnade dagen åt att vandra runt med Leif, lyssna på Leif när han pratade om utställningen på Moderna Museet, följt med Mårten att lyssna på Leif just då, pratat mer med Mårten och ännu mer med Leif om allt som är besvärligt. Har i princip inte hunnit med något eget liv alls och är ganska stressad över den saken; kom iaf ut på en löprunda, om än sent och i mörker. Småsnackande med Fidde över sms mellan varven är iaf trevlig underhållning, men jag är lite för disträ av allt annat där :(
Var tog mitt egna liv vägen här??

Å livet det stannar aldrig upp

Jag gör en och annan besvärlig sak, det är bara genom att ge sig ut i okända vatten och lita på att man kan lösa det längs vägen som man kan förändras. Jag har så mycket bagage med mig numera, fyrtioåtta år är en bra bit. Något kommer att brista, något annat blir nog bra. Elvatusenfemhundrafyrtiontre dagar kvar att leva.

Malmö om kvällen

Gick på en tur genom stan, det är fortfarande lite sommar kvar i luften och ljummet. Fullt med folk förstås och alla kvällens ljus på. Det är så vackert så. Sprang tidigare idag, snabba lätta fem kilometrar i solskenet.

Åska eller nåt ditåt

Fantastiskt åskväder i Malmö i kväll, det blixtrar ganska långt bort så man hör det nästan inte (oftast inte alls), men himlen lyser upp, och man ser blixtnedslag ofta (20 ggr per minut kanske). Det är tryckande, tropiskt varmt och klibbigt men inget regn i sikte. Det kommer nog så småningom under natten och med det kanske lite svalka. Jag var ute på en kort tur kring stan för att röra mig i detta underliga fina sommarväder, förvånansvärt få människor var särskilt imponerade av vad som skedde ovan deras huvuden.

Juli är den hetaste månaden (Denis Lavant versionen)

Lata varma sommarkvällar

Om dagarna läser jag böcker, cyklar i solen och tränar (på gymmet eller i löpspåret). Om kvällarna lagar jag mat, spelar Mario Kart 8 och ser på film. Härrom kvällen Taxi Driver på Netflix (lär ha försvunnit därifrån 1/7); den var t.o.m. bättre än jag mindes den. I kväll blir det Holy Mountain. Film har inte blivit bättre med tiden; det känns som om film av idag sitter hårt fast i CGI och explosionsactionsträsket på bekostnad av berättelse och uppfinningsrikedom. Tur det finns Netflix, tur man kan beställa skivor (jag har Orlando på väg hit på bluray) och tur att Fluffy har ett enormt lager av dvd.

Sommarnatt

Det börjar bli färdigbyggt runt om kring Triangeln, det rör sig ständigt folk här, det är en varm stilla sommarnatt och människor gör vad än de nu är på väg att göra. Över alltsammans en fullmåne och en blå natthimmel. Det är väldigt fint här, jag älskar att ha stadsliv omkring mig, jag älskar alla de här färgerna; betong, asfalt, tegel, gatuljus, gräs, träd, natthimmel.

Interiör från mitt sovrum

Tosca redux

Det finns en del scener som sitter som berget i ens sinne, Scarpias Te Deum från slutet av första akten av Tosca är ett av dessa för mig. Hela synopsisen av Tosca finns lite varstans, t.ex. på wikipedia; men i korthet för just denna scen: Scarpia är en ond man och han är här på höjden av sin karriär, säker på att han ska vinna Toscas kärlek (genom att tvinga sig på henne) och besegra sina motståndare (vi hör krigets kanoner mullra utanför scenen). Han är besatt av kärlek, av sig själv och sin makt och säker på att segra. Han röst skälver ut alla dessa helt omåttliga begär (och om det är en bra sångare så blir de ohyggligt mänskliga) samtidigt som musiken låter oss förstå att han mycket snart är död. Det är de för övrigt allesammans; Scarpia, Mario, Tosca. Det är olidligt vackert, ondskefullt, dödsdömt och mitt i allt så håller Scarpia mässa ("Te Deum"). Få saker får mig att reagera lika mycket som denna otroliga musik. Här är fem versioner, de är alla olika men jag gillar dem mycket, kanske gillar jag den första mest (även om det blir fel när scenografin verkligen är Sant'Andrea della Valle, det blir bättre i en barockfantasi så som den oftast gör på en scen - t.ex. i version två).