Gick ut med full packning och tält i helgen; 16 km från Svedala till Eksholmssjön, vilket gick förvånansvärt fint trots ihållande regn. På turen ut sms:ar först Leif och berättar att Yahya Hassan har hittats död i sitt hem i Köpenhamn. Jag minns mycket väl hur otrolig hans första bok var, den står här i bokhyllan och jag ska ta fram den så småningom. Sen mejlar STF Fjällstation Saltoluokta och säger att de tänker öppna en vecka senare och att jag inte kan bo där när jag bokat och betalat rum. Lite efterforskande en dag senare ger också vid handen att det verkar svårt att få tillbaka de tusenlapparna, det är invecklat och deras sätt att kommunicera och lägga upp saker är extremt amatörmässigt och förvirrande. Men jag jobbar på saken. Så den fjällstationen öppnar senare, gäller det hela STF? kommer det att finnas öppna stugor? Jag kan inte bära proviant för tjugo dagar, jag är beroende av att kunna handla mat längs med vägen ett par gånger. Det går inte att veta så hela Kungsledengrejen känns extremt osäker och jag planerar för att gå i Skåne. Och att sikta på alperna hellre än norrland när det här är över och man kan resa lite mer igen. Att coronakrisen är tuff mot alla verksamheter är en sak, men att inte kunna fatta beslut och förmedla dessa är helt hopplöst och ett problem som finns i organisationen, inte i krisen. Än har jag inte avbokat tåget upp, men jag vete fan.
Hur det än är med det så hade jag en bra promenad och en skön natt ute för att sedan gå tillbaka till Svedala och ta tåget hem igen. Jag gillar att gå och vara ute på egen hand. Med mina vänner är det alltid väldigt komplicerat att planera saker, jag själv däremot kan packa för en vecka ute i skogen på en timma och vara iväg.
Det är en långhelg (och en till kommer snart nog) och det är väl tur det för jag (och många av de kollegor jag pratat med) känner av att det varit ett långt läsår, som så ofta. Kanske är det bara närheten till semestern som gör att man slappnar av och börjar längta efter vila, kanske har vi slitet väldigt hårt med aningen för mycket jobb och börjar känna av det. Hur det än är med den saken så är det inte långt kvar nu.
Torsdag och fredag var jag hemma och slappade, sov ut, läste etc. Det var välbehövligt. I går, lördag, tog Lyly med mig ut till Nivå och Nivågård där vi såg en väldigt fin och koncentrerad utställning kring William Morris (med fokus på ting som tryckts av hans företag), pågår till den 16 juni. Mycket bra (och förstås fullt av besökare), och efter det en tur till Louisiana som visade mycket, men framför allt en fin retrospektiv av Pipilotti Rist, fram till den 22 september. Mycket fantasifullt, roligt och snyggt installerat.
Å idag, söndag, så har Fluffy med vänner plötsligt en biljett över till Nixon in China, opera av John Adams om Nixons statsbesök i Kina 1972 (skriven 1987). En föreställning jag velat se men inte riktigt hunnit/orkat planera in. Jag ska strax iväg till kungliga operan i Köpenhamn och ser väldigt mycket fram emot eftermiddagens föreställning, som också är den näst sista.
Så det har varit en trött seg långhelg, där jag inte hade några planer alls och så kommer plötsligt mina vänner och drar med mig ut på saker jag verkligen vill se! Fantastiskt!
Jag behöver egentligen inte en ny sovsäck för sommarens tur på skåneleden; jag har en sommarsovsäck i syntet från Fjällräven, Funäs lite, sedan tidigare och den räcker säkert med sin komforttemperatur ner till +16 C. Jag ska ju vara ute mitt i sommaren, och jag har provat den ute tidigare! Men jag vill komma ut på helgturer så fort som möjligt, och jag vet att jag behöver en varmare sovsäck för höst/vår och för Kungsleden. En ganska snabb undersökning visade att Marmot Hydrogen var en mycket bra dunsäck, en som funnits i många år nu (mer info här). Varm (+1 C som komforttemp) och lätt (665 gr), men på motsvarande sätt också dyr. Det är alltid så, jag hoppas att den håller flera säsonger! Bäst av allt är att den går att packa ner löjeväckande smått:
Jag var ute och gick idag; 19 km med nästintill full packning (ingen mat med, men resten inkl 3 liter vatten) till Arlöv via Bulltofta. Det gick fint och jag kan gå en mil till, men det känns i benen och jag behöver mer träning som denna. Det går ju lätt att fixa, det finns gott om tid. Problemet är vare sig att gå eller att bära utan ovanan vid att gå med en full ryggsäck som hänger på höfter och axlar. Jag hade en plan att stanna längs vägen och koka en kopp kaffe, men efter att ha gått några km så kom jag på att jag hade allting med utom gasol. Det gick det med, men den bensinmack jag besökte längs vägen hade 9 sorters varmkorv och inget bränsle alls. Jag noterar att jag kommer att behöva bära en full 450 gr gasolflaska - nåja, de är inte jättelika men det börjar bli trångt i ryggsäcken och nåt måste ut. Leif gjorde mig sällskap, om än utan packning och han tog det tjusiga fotot. En försvarlig del av vår vandring (Bulltofta-Arlöv) gick på Skåneleden SL5, så det var verkligen ett test nära det som kommer, bortsett från att jag gick hem igen.
Det blev inte nåt tetstat i helgen; jag som tänkte pröva den större hammocken och gärna gå en stadig runda i de nya kängorna. Det var fina vårdagar för den saken. Men istället ville tunntarmen vrida på sig och skicka mig till akuten (som skickade mig till vårdcentralen för tre timmars kö innan jag träffade en läkare som genast skickade mig tillbaka till akuten). Så jag har tillbringar lördagen i väntrum och kvällen på kirurgens akutvårdavdelning. Med en sond (aka plastslang) genom näsan och ner i magsäcken för att släppa upp spyor. Jag kan inte rekommendera upplevelsen, inte ens med en stadig dos morfin i kroppen mot magsmärtor. På söndagsmorgonen mådde jag bättre ( tre olika röntgenundersökningar på natten efter varandra) och började dricka en del och slapp så småningom slangen i näsan. Jag känner den än förresten, det gör lite ont i svalget. Å framåt kvällen gick jag hem igen, tur för mig att jag bor nära. Ska äta flytande en dag eller två. Nästa operation kommer närmare (den förra var 2008). Livet med Chrons sjukdom är så här.
Å jag åkte upp över helgen för att möta den på småländska höglandet! Fidde o jag var ute i skogarna och vandrade å så var vi på fest med allsköns skoj folk i Jönköping! Jag behöver solljus, jag är tokblek. Jag behöver egentligen sova men det får vänta tills det blir kväll, jag tänker spela Zelda Breath of the Wild istället; jag har ju t.o.m. en amiibo. Perfekt aktiv helg, som så ofta med Fidde :) Livet är väldigt gott mot mig.
Jag sitter hela denna helg med tentarättning; dels de sista från förra terminen (som jag inte han läsa på avsatt tid eftersom det, som vanligt, var mycket att styra med kring terminsstarten), dels den första duggan på vårterminens första delkurs.
I det första fallet så har jag en "klassisk" hemtenta, flera frågor i olika längd att läsa kommentera och bedöma i Word. Det är ganska tufft; det är mycket att läsa och jag behöver sätta mig in i studentens sätt att skriva så jag kan ge bra kommentarer. Det går ofta vägen men det är också mycket ansträngande, jag begränsar mig till tio rättade tentor per dag för att hålla skärpan.
I det andra fallet har jag duggor; svar på en tentafråga ska lämnas in varje fredag. Korta texter, tydliga uppgifter. Jag måste också läsa, kommentera och bedöma mycket snabbare, helst redan på söndagen. Men de lämnar in och jag lämnar kommentarer genom Live@Lund och eftersom de är ett helt OK gränssnitt för det och eftersom svaren är korta (under 1500 tecken) så är det ganska lustbetonat; känslan är mer av "jag läser en till nu när jag ändå är igång" "hur har nästa student löst uppgiften måntro?"; lite på samma sätt som bra dator-/tv-spel driver på en att fortsätta bara en gång till, och en gång till och en till. Denna gameification var en oväntad bonus med denna typ av inlämning! Allt som gör tentarättning roligare är alltid välkommet.
Så var julafton firad, och herre gu vad mycket mat jag åt, det var en aning plågsamt att röra sig efteråt. Men vi hade det väldigt trevligt kring matbordet och tids nog gick det att somna. Idag blir det slappande, rester och bio; Rouge One, a Star Wars Story. Ska bara vakna till liv först.
Långt hårt pass på gymmet igår, nästan en mil löpning idag i vårsolen; hela kroppen värker eller snarare en massa olika muskelgrupper värker, den ena efter den andra. Jag bor på fjärde våningen och "aj, oj, aj!" är hur det låter när jag går upp för trapporna. Lägg till det denna högst ovärdiga bild och ett antal timmars arbete med schemaläggning så har ni min helg nätt och fint paketerad!
Jag går förstås och tittar på konst (och en del kulturhistoria) på Malmöhus; på Malmö konstmuseum visas "Ropen skalla - konsten åt alla!" fram till den 15 maj, det är en väldigt bra utställning, så gå åstad o se den. Jag önskar så att denna sorts engagemang fanns att finna i det samtida konstlivet, men nä; de som gäller för politiskt engagemang idag är detsamma som moral på 1800-talet; uddlöst, självupptaget, anti-intellektuellt och ofta direkt farligt för omgivningen och världen.
Har tillbringat påsken på sjukhus, gick in på eftermiddan i torsdags och ligger ännu kvar på kirurgen 8. Hade väldigt ont i magen, en skiktröntgen visade att det var infektion i ett gammalt ärr i tarmen och att den höll på att vrida sig vilket kan orsaka tarmvred. Ett tag var det tal om en ny (akut) operation och allt som följer på det med sjukskrivning och återhämtning. Men så blev det inte, utan istället har jag legat här i en säng och svultit. Glukosdropp är inte en höjdare, men tarmen får vila och läka. Om jag förstått alla läkare som passerat (det är ju storhelg och ingen verkar vara ordinarie) så är detta inte ett nytt chrons skov å det låter ju bra. Jag hade hoppats på att få gå hem idag för bortsett från fem dagars skäggstubb så mår jag fint. Men inte då. Andra turen på sjukhus i år, jag hopas det inte blir en vana.
Mycket stilla vecka, jobb och träning och mer jobb och mer träning. Jobbet är enkelt, men tidskrävande; varje kväll när jag kommer hem så har jag en massa text att läsa för att förbereda mig inför morgondagen. Å så tillkommer alla småsaker; byråkrati, småproblem, saker som ska planeras, ställas samman och allt det andra. Det är alla de små ärendena som vart för sig inte tar många minuter som kan stressa sönder en; de är lätta nog att sköta men de är så vansinnigt många, det kommer nya hela tiden och jag ska hålla reda på dem. Många av dessa ting är processer som kräver en minut av mig nu och fem minuter om tre dagar - sådant som lappar, listor, kalendern desperat försöker hålla ordning på. Men så händer det nåt och alla småärenden samlas på hög och extrem stress inträder; där är jag inte nu. Träning hjälper för att hålla allt på plats; en kall runda på ribban innan idag var perfekt. Lördagens melodifestival däremot var en besvikelse; det var så tråkigt så segt och så väldigt beige.
Idag är det alla hjärtans dag, som kräver att man köper små saker med hjärtan på tydligen (och kallar det hela för Valentin, trots reformationen trettioåriga kriget och allt det där). Det gick illa för S:t Valentin, ihjälslagen och halshuggen och därtill fråntagen sin plats i helgonkalendern för länge sen. Men än duger han för att kränga skräp och skriva kvällstidningsreportage, det är ganska dystert.
Själv läser jag Vilém Flusser med stor glädje och en uppsats med mer av en rynkad panna. Jag är ikapp med allting just nu (utom två texter kom jag på mens jag skrev den där meningen, aj! aj!)!
Tillbaka i Nässjö, hos Fidde precis som för ett år sedan och precis som då både fantastiskt och spännande. Vi hittar nya ting hela tiden och det är alltid lika underhållande. Var på kyrkogården och letade efter mormors grav, men hittade den inte, det är 29 år sedan så det är inte så underligt. Går förbi hennes hus (det är bitvis ombyggt, bitvis förfallet) och kring sjön där vi gick på promenad när jag var liten pojke. Det är så underligt att vara tillbaka men också så hemtamt. Nässjö är ingen fantastisk stad, det är en liten stad där allt man gör sker inom familjen, med de vänner man alltid haft; så stan i sig är en eftertanke till de sociala band som lever omkring den. Jag har förstås knappt några sådana band kvar, men jag har minnen. Ingsbergssjön, Norra Allen 2, Folkets Hus där det varje år var bokrea på vilken jag fick köpa böcker och lära mig njuta av att läsa, Lövhult och skidåkning. Käre nån, jag är tillbaka där ibland nu igen som en gammal man och på egen hand. Vem kunde tänka sig det? Jag är Fidde tack skyldig för den saken. Livet är en lustig historia, det vrider och vänder sig hela tiden.
Bra helg, en del träning, en del god mat och mycket juste konst. På minussidan ligger det faktum att jag borde ha hunnit skriva mer, men tanken har sina gränser. Jag hinner nock få saker gjorda. Mycket undervisning väntar i veckan som kommer, önskar jag kunde gå upp kl 4 i morgon bitti och se på månen, men det lär jag inte göra.
I år fann jag inga band jag ville se, inga uppträdanden i övrigt som jag tänker hålla reda på men det var trevligt att gå omkring som alltid och i år verkade maten vara ett snäpp mer varierad och bättre än vanligt!
Det småregnar och det gör inget för jag åker snart till Rom och där väntar ordentlig värme. Lite vänner kommer över på sill och sånt lite senare men fram till dess slappar jag runt här hemma. Inga deadlines inom synhåll, ingen stress bara sånt som roar mig. Väcktes av att Fidde ringde i morse, jag var för trött för att masa mig upp så jag kom att sova nån timme till efter det. Allt är förberett för att ha en skön kväll här; men jag saknar att kunna åka ut i naturen en sväng (vädret är i vägen). När jag var liten pojke var det alltid till Tjugekull vi åkte, ingen aning om varför det blev så men där var nåt folkdanslag som dansade och ett par tombola med inte så fantasieggande vinster (korgar med kaffe och sånt) och en skön natur att traska runt i ett slag. I Malmö har det ofta blivit bokskogen, nån gång Dalby hage. Inte för att jag är så lantlig av mig; jag vill promenera en timma, inte mer. Sen vill jag vara hemma, inomhus med en god öl eller ett gott vin och ta det lugnt. Nu ska jag stryka en duk, kanske se om jag kan hitta lite blommor.
Lagade äggakaka med stekt fläsk (speciellt gott fläsk från slaktaren i Brösarp, ett fynd från förra helgens utflykt), men inget bra foto på äggakakan som vi slukade fort med lingon till. Bakade också (det var länge sen sist); cookies med bacon och chokladbitar. Det sista receptet behöver finjusteras; mer bacon och kanske lite whiskey. Bra helg, massor av Splatoon!
Jag har helg och jag har en hög med tentor att läsa, kommentera och rätta. Egentligen så ska man hinna göra sådant på betald arbetstid men det har aldrig någonsin skett, så helgen går åt till den saken. Nu är det inte så väldigt många den här gången; om jag tar tio om dagen så kan jag ställa samman, rapportera in och skicka ut dem på måndag. Det är iaf min plan och jag har tagit tio idag och har resten av dagen ledig. Inte illa, jag har inte ens huvudvärk.
Så var det fyra dagar ledigt; jag planerar i huvudsak att rätta tentor och att gå på gym eller springa men mat, vin, tv-spel och långfilm står också på schemat. Inte så mycket vila då, men jag känner inte riktigt att det är det jag behöver just nu; jag behöver ett krispigt vitt vin och några ostron!
