Två dagar till

Skönt att ha kommit hem efter en lång dag med väldigt mycket jobb. Vi fyllde en container (igen) och jag har rensat ut ett antal rum. Samtidigt så har vi ätit pizza, druckit vin, fikat med tårta och avtackat Leopoldo (som går i pension) så det är ok. Det här med att tömma huset och se till att flytten fungerar på konstvet har i väldigt hög grad blivit mitt problem, jag vet inte hur det gick till men någon extra lön eller så för det får jag naturligtvis inte. Två dagar till och sedan måste allt vara klart, så det blir ännu en stilla kväll hemma med James Joyce och ett glas rött. På fredag börjar semestern!

Josephson

Huset där jag jobbat sen 1998 döptes till Josephson när vi flyttade in, efter förste professorn i konsthistoria; Ragnar Josephson. Det är ritat av Bernt Nyberg och stod klar 1965*; från början som en del av den medicinska fakulteten (precis som de övriga byggnaderna som min institution bebor i tre dagar till; Wrangel, Nordlin, Kulturanatomen). Jag har bråda dagar att sortera, kasta, packa, märka. Ganska mycket jag hittar har aldrig varit uppackat efter den förra flytten, den som gick från Universitetshuset (ritat av Helgo Zettervall). Jag var med den gången också men då hade jag inget ansvar för något. Idag hittade jag en samling halvstora glasnegativ men också microfilm och mängder av vanliga 35 mm negativ; jag samlar det som är i gott skick (eller ovanligt) så jag kan använda det i undervisning. Kunskaper om klassiskt foto är en av de saker som snabbt håller på att försvinna, mina studenter har aldrig varit i ett mörkrum eller framkallat en bild (med något enstaka undantag varje termin än så länge). En annan sak jag kommer att sakna är Nybergs säkra materialhantering som jag så ofta använt i undervisningen; den råa betongen, det bruna teglet, den snyggt murade trapphusväggen, hur trappan smygs in i väggen och dess tunna specialgjorda handledare i lackat järn. Svart-grått-brunt och väldigt materialäkta; "the devil is in the details" som en berömd modernist skrev.

* 1964 enligt infotavla mellan husen, 1966 enligt wikipedia, Akademiska hus föreslår 1965, det gör även Lennart Lundberg i sin 80-poängsuppsats som han skrivit vid institutionen 2003, och eftersom han beskriver sitt arbete med att söka efter planer och ritningar så tar jag honom på orden.

Långa arbetsdagar

Packar ännu mera stuff inför flytten, på det att jag ska kunna ta helgledigt (och bara rätta tentor hemma hela helgen istället). Jag tror jag har koll på vad som ska göras och att det ska hinnas med, men vem vet; det kommer alltid nya ting att lösa. Mamma fyller 77 idag och jag kom ihåg att ringa, kors i taket!

Arbete på helt nya sätt

Den här flytten är ganska invecklad ibland, jag har långa listor på saker att få ordning på. Några fungerar, andra faller hela tiden på än den ena än det andra. Just nu är det en samling hartser m.m som ger mig mest huvudbry. Listan är lång, men jag har iaf lite kontroll och jag betar av sak efter sak (samt lägger till nya). Tur jag lagade köttfärssås för hela veckan i söndags (på hemmamald högrev och smaksatt med svart vitlök) så att snabb kvällsmat väntar mig, det och en lycklig katt som gärna sover i mitt knä.

Skatten

I år fick jag deklarera försäljningen av min bostadsrätt på Mäster Henriksgatan och betala skatt på vinsten. För att göra det ska man kunna räkna ut vad som man får göra avdrag för. Jag fasade för det hela, men jag hade samlat alla kvitton på hög och skatteverket hade ett webbverktyg för att räkna samman de uppgifter som behövdes och jag fick samman det hela och skickade in – redan i januari hade jag gjort en snabb och slarvig uppskattning och betalat in extra pengar på mitt skattekonto för att slippa ränta på restskatten. Nu så finns det enligt appen i min telefon ett beslut om slutgiltig skatt och en utbetalning av det jag betalat in för mycket är på väg, allt har gått vägen. Men jag undrar lite - hela systemet bygger på att man är hederlig; det finns ingenstans en kontroll av mina kvitton bara mina uppgifter på hur de ser ut. Jag hade (något naivt eller oinformerat, det medges) en bild av att skattesystemet byggde på kontroll, inte på en grundläggande tilltro till medborgarnas hederlighet. Man lär sig något nytt varje dag.

PS. Det var avsevärt enklare att deklarera försäljningen än vad jag trodde; jag skötte det via webben och det tog ca en timma, mest tid gick åt till att sortera och läsa kvitton. Den hjälp man får och de instruktioner som finns är väldigt välgjorda, 1000 skämttecknare har fel; det är lätt att deklarera också försäljning av bostadsrätt.

Så börjar den här terminen ta slut

Sen hösten 1998 har jag de flesta dagar i veckan begett mig till kvarteret Hypoff i Lund för att stå och föreläsa, oftast i sal 314. Det är 16 år jag hållit på så (jag har föreläst innan dess med, i universitetshuset), och det har skett massor med stora förändringar under den tiden; jag har sedan länge en fast tjänst, vi har en internationell masterutbildning som fått de bästa betyg i utvärderingar, många nya ansikten har dykt upp och många kollegor som hjälpt mig dit där jag är idag har gått i pension. Men nu är det slut på föreläsningarna i Josephsonhuset, jag höll den sista i morse och den förste september drar vi igång i de nya lokalerna i LUX istället. Om du är nyfiken på dem så kom dit och titta under invigningen den 28 augusti (eller gör en sen anmälan till någon av våra kurser!). Salarna i Josephson hade en stor fördel, de var extremt lätta att tala i för akustiken i dem var väldigt välbyggd och jag hoppas kunna säga detsamma om våra nya rum.
Det är mer än så som tar slut, nu behöver jag inte ställa väckarklockan på 06.45 igen förrän i september; ingen undervisning betyder mer flexibla arbetstider. Dessutom är det Kristi himmelsfärd i morgon och jag har fyra lediga dagar att se fram emot. Lite vila behövs, sen ska jag rätta de sista tentorna när de kommer in och sammanställa alla kursutvärderingarna i det systemet - och hjälpa till med att packa ner avdelningen i flyttkartonger (mitt kontor är nästan helt undanstoppat). Det här är en bra förändring, jag gillar förändringar. Att flytta till nya lokaler är en rejäl omruskning, men en som inte påverkar det vi bryr oss allra mest om: vår undervisning, vår forskning, våra seminarier - kort sagt den intellektuella kärnan i det arbete vi gör. Det kommer att bli fint och det blir helt nytt. 100 saker kommer att vara besvärliga och jag lär väl klaga på dem alla här, men just nu ser jag fram emot vår flytt (och semestern)!

De sista dagarna

Det börjar dra ihop sig på jobbet, jag gör de sista föreläsningarna och jag har mitt kontor packat, det som återstår är en del administration, tentarättning, utvärderingar etc. Solen skiner och denna eftermiddag ska våra grundstudenter redovisa sina terminsprojekt. Sista långa föreläsningen höll jag i morse och den handlade om "Samtidens utopier"; om stadsombyggnad, nyurbanism, hållbar utveckling och en del annat. Kommer jag att sakna det här huset? Kanske, men jag är inte så väldigt nostalgisk, jag ser fram emot nya saker i nya miljöer. Världen rör sig alltid framåt och det naturliga tillståndet är ett tillstånd av förändring.

Mitt jobb

Jag packar ner saker i lådor och funderar på vad tusan jag jobbar med! (Men vi har roligt i alla fall!)

Ovanliga dagar på jobbet

Verksamheten här skiftar ovanligt snabbt för tillfället; från det vi göra hela tiden i form av föreläsningar och tentarättande (för min del) till att reda ut detaljer kring flytten. Att bestämma vad som ska med, vad som ska lämnas, vad som ska arkiveras och vad som ska kastas är en komplicerad uppgift. Inte sällan kastas man långt ner i institutionens långa historia. Idag plockade jag fram huvuddelen av de ting som hör till undervisning i tekniker och studier av material och en del av det har hamnat på mitt rum för det ska med till nästa hus; ett mycket bra Nikon-mikroskop med objektiv för en systemkamera, släpljuslampor (för kallt ljus). I bland trillar man över saker som kastats som måste räddas, som en mapp med bilder från Uffizierna tagna av bröderna Alinari. Dessutom snubblande jag över teckningar/ritningar möjligen gjorda av Helgo Zetterwall av universitetsplatsen. Allt måste tas om hand, en del är absolut viktigt arkivmaterial.

Listor

Jag betar av punkt på punkt på mina listor över allt som måste bli gjort innan jag reser, det tar sin lilla tid men det kommer att gå. Detta inkluderar även att tömma rummet på sådan som inte ska med till LUX, idag slängde jag gammal datorutrustning, sladdar etc. En del av de tingen har en nostalgisk laddning men de funkar banne mig inte så de åker ut. I förmiddags var det tid för en föreläsning om Christopher Dresser och den gick utmärkt iaf, å i parken utanför är det grönt, gult, blått och det känns lite vårlikt även om värmen tillfälligtvis har avstannat.

Mitt jobb och LUX

Sitter och sliter mitt hår (det lilla jag har kvar) över lokalbokning och schemaläggning igen, när jag egentligen skulle vara på den konferens som avdelningen håller. Det börjar bli uppenbart att det inte fungerar. Dels så bygger man oss ett helt nytt hus som inte har nog med lokaler för den undervisning vi ger, än mindre för att göra något nytt. Dels har vi en bokningsprocess som håller på att haverera.
Bristen på lokaler innebär att det inte går att ta någon hänsyn till studenternas arbetsmiljö eller till pedagogiska metoder; det handlar helt om att med våld pressa in så mycket som möjligt av den undervisning som är planerad. Det ser inte ut som att allt kan få plats ens i fantasin.
Lokalbokningen var tänkt att vara samordnad, med en samordnare men det fungerar inte det heller, helt oavsett hur trevlig sam
ordnaren är. Inga tidsplaner håller och jag börjar se ett skräckscenario där jag får välja mellan att kunna åka till Japan eller ha några lokaler till våra studenter i höst.
Hela LUX-projektet är underplanerat, vid varenda möte jag varit på så har jag och många andra försökt förklara att det inte finns nog med undervisningslokaler, men det har hela tiden sagts att det gör det visst det. LUX ska bli det bästa huset för våra studenter heter det; vänta tills de ser att de har undervisning tisdag 8-10 och 15-17 samt fredag 15-17 och se hur många av dem som hoppar av på stört. Om studenten i fråga har ett deltidsjobb, barn, familj, bor utanför Lund/Malmö eller läser mer än en kurs så gör vi det troligen omöjligt för dem att läsa hos oss. Sen kvittar det att det finns bibliotek och kafé; det finns det nämligen lite varstans. Det vi är speciellt bra på är undervisning och utbildning, det är det vi kan och vill göra egentligen. Jag håller på att gå åt av stress mellan varven.

På jobbet

Mycket jobb för mig, än mer för våra studenter. Föreläsning/övning tillsammans med Cecilia där vi bad våra studenter läsa bildbeskrivningar från många olika håll. Nästa gång ska vi lägga lite mer tid till den i schemat. Sen satte vi igång arbete med analyser för tentamen om en dryg vecka; "här är något, gör något förnuftigt av det" med ting så olika som Allhelgonakyrkan, Skissernas museum, Assassin's Creed II och Johan Grimonprez' Dial H-I-S-T-O-R-Y. Jag hoppas för höra på och se bra presentationer snart nog. Schemaläggning för de av våra kurser som var med i första omgången gick vägen och blev som jag ville (än så länge…), men huset, ja ni ser - det är inte i närheten av färdigt och om fem månader börjar vi, om tre ska vi vara ute ut våra nuvarande hus.

Schemaläggning

Smidig föreläsning i morse, resten av dagen brottades jag med TimeEdit för att lägga de första två av sju scheman för höstterminen. Det blev gjort och som jag ville, men det är ganska så invecklat. Hjärnan känns som ljummen risotto efteråt, risotto med svamp. Kom hem och kände mig oerhört seg, men tvingade mig iaf ut för 4 km ganska slapp löpning (5.36 min/km), vilket mot all förväntan inte gjorde mig piggare. Så jag tror jag ska träna med måttlig intensitet resten av veckan, kanske behöver jag vila lite. Det var iaf gott om folk i spåret i Pildammsparken, många sprang mycket snabbare än jag idag. 

Det värsta med att lägga scheman är att jag vet så lite om resultatet, husen jag bokar lokaler i finns knappt än. Jag tror att nästa bokningsomgång kan bli den jobbigaste, för då vill jag ha specifika rum och chansen är god att andra också vill det. Jag bara bokar och hoppas på det bästa, för hur saker kommer att funka i LUX har ingen den blekaste aning om. Men än så länge ser det hoppfullt ut.

Samma jobb, ny arbetsplats

Passerade LUX-bygget på vägen hem, i augusti ska vi flytta in här vilket inte alls är lätt att tro när man ser hur det ser ut. I september så kommer dessutom många hundra studenter dit, och ingen av oss har en rimlig aning om hurdant huset kommer att vara. HT 2014 kommer att bli jobbig, men jag hoppas det fungerar ändå.

Fyra månader

Inga aprilskämt, det är bara tröttsamt. Tidningarna blir bara fånigare med dem än vad de brukar vara. Men det har gått fyra månader sedan jag flyttade till Rådmansgatan, till vindslägenheten i huset med trappgavlar och ett torn, och jag är så nöjd med den saken. Gick den lite längre vägen hem från gymmet och tittade på mina gamla hemkvarter och jag kan inte påstå att jag blev nåt nostalgisk av det. Nu är inte långt mellan stadsdelarna Rådmansvången och S:t Knut (1,1 km säger google maps) men de känns ganska olika. Ingen är sämre, men de är olika.
Här utanför är det fortfarande en ganska stökig byggarbetsplats men man börjar kunna ana vilken slags urbana miljö det ska bli, en andra ingång till Malmö från tågen, via Triangeln. Öppet och tillgängligt ser det ut. Nästa sommar ska allt vara klart, men det lär vara betydligt mindre byggarbetsplats redan i år.
Det gick snabbt att bo in mig här, jag har ju alla mina saker med mig (och en del nya) så det blev hemma på bara några dagar i december. Den extra ytan och den andra våningen är underbara, liksom det avskilda sovrummet. Men bäst är takhöjden, och utsikterna åt öst och väst. Inte heller kan jag klaga på resvägen till Lund, med tåget som passerar under huset. Jag visste inte hur mycket jobb jag gav mig in i när jag sa ja till lägenheten men jag visste inte heller hur snabbt allt skulle gå att fixa. Nu så är jag redo för resten av livet här, denna kalla vårlika dag med värme bara där solskenet når en.

En enda lägenhet

Så är nycklarna överlämnade, alla papper undertecknade och allt klart, köparen har fått alla nycklar och jag har nu bara en lägenhet att bo i och betala för. Avslut heter det skulle jag tro och det är bra, jag skaffade mig en ny spegel till hallen. Småsaker kvar här hemma; en del bilder att hänga upp och en del saker att bära ner i källaren och så ett skrivbord med arbetsstol att hämta i Kristianstad. Ett enda hemma igen, det är fint. Jag måste bjuda in folk på lite champagne snart!

Sista besöket på Mäster Henriksgatan 6

Jag var tillbaka i den gamla lägenheten idag, antagligen för sista gången. Det finns mycket att sakna nu när jag lämnar den, det var en väldigt fin lägenhet i trevliga kvarter och med fantastiska grannar. Så mycket var annorlunda när jag flyttade in (det är tjugofem år sedan nu), då var jag ung, fattig och hade ingen aning om vad det skulle bli av mig. Det enda som stod klart var att vad än jag ville så skulle jag få fixa det på egen hand och det var här jag gjorde det.
Nostalgi är frestande, det är allt för lätt att sjunka ner i det. Men idag så kan jag tillåta mig lite av den varan. Så många roliga saker har hänt i den lägenheten (å för all del en del riktiga lågvattensmärken också) men de är alla passerade. Nostalgi är mer än något annat en dröm om att vara ung igen och få göra alla dumheter på nytt som för första gången. Så nu står Mäster Henriksgatan 6 tom, i morgon får en annan människa nycklarna dit. Jag å andra sidan rullar på i en ny lägenhet och det är inte alls illa att kunna bryta upp och ändra på spelreglerna. Nostalgi, den får skölja över mig och passera, jag står kvar efteråt.

Tittarlördag

Tittandet på nya möbler går vidare, idag ska jag kolla in XXXLutz, som efter vad jag minns är den mest hysteriska av stadens möbelaffärer. Norrgavel är struken från listan över intressanta butiker; det är lite för exklusivt, sparsmakat, minimalistiskt och medelklassigt för mig - dessutom nästintill löjligt dyrt även om jag älskar byråerna med den där stenskivan. Å andra sidan så är en Fat Boy beställd, i olivgrönt från Svenssons i Lammhult. Den dyker upp endera dagen. Visst ja, lägenheten är såld! Skrev kontrakt i torsdags, fick som sagt gå ner lite i pris, men jag är nöjd. Återstår bara lite papper och en flyttstädning där.

Det var ett tag sedan sist

Det har varit nyår, middag hos mig med lite vänner; anklever, lamm, brülée och sorbet; champagne, vin, drinkar - det var precis sådär väldigt gott som det ska vara, och Malmö brände av sitt officiella, stora fyrverkeri framför Operan dvs precis här utanför. Det blev ett mycket gott slut, och tack vare diskmaskinen så vaknade jag för en gång skull inte till ett kök fullt med smutsig disk.

Träningen har inte gått något bra under flera månader men nu är det full fart igen och vansinnigt skönt, lite längre att gå till gymmet men det är nära och bra att springa i Pildammsparken så det jämnar ut sig. Så det är sex dagar i veckan som gäller igen även om jag inte gör några långa eller tunga pass så här i början av omstarten.

Lägenheten är nästintill såld, ska skriva kontrakt i morgon. Några tusen lägre pris än jag hade hoppats på men inget som jag inte kan leva med. Den vinst jag gör här är ju hursomhelst pengar jag tjänat på att bo, vilket är vansinnigt. Så nu funderar jag över lite nya möbler till den nya lägenheten. En sittsäck från Fat Boy, en takkrona (Sarfatti) och två byråer; en från ILVA och en från Norrgavel. Utöver det så behöver jag ett sängbord, men det har jag inte hittat än. Om jag verkligen köper allt återstår att se, jag bollar med massor av idéer för tillfället. Utöver det så har jag ett skrivbord med stol att hämta i Kristianstad, å så behöver jag alla de där elfahyllorna till biblioteket. Å mer belysning.

Rundtur på Rådmansgatan

Det var en solig och fin morgon, gott om ljus att ta bilder i så här kommer ett (mer eller mindre automatiskt genererat) bildspel som visar upp min nya lägenhet. Brutus ville vara med lite överallt på fotona, allt är långt ifrån färdiginrett; jag har mängder av bilder att sätta upp, jag behöver köpa en del möbler och ordna mer belysning, men allt sådan får ta tid. Inget är tristare än ett hem man inreder i ett svep. Det tog sisådär 10 år att få ordning på hur jag ville ha den förra lägenheten, så det finns inga skäl att stressa här. En sak är iaf säker, jag älskar denna lägenhet, det var precis rätt tillfälle att flytta.
Klippet finns i HD, så det går fint att se i helskärm om du vill se detaljer.