Den där semestern

Första ovälkomna meddelandet om semestern: STF öppnar inget på sträckan Kvikkjokk-Saltoluokta förrän den 3 juli, inga stugor, inte fjällstationen och ingen båttransport så det går inte att genomföra den vandring vi tänkte, å jag måste av eller omboka tåg. En småtradig lösning: börja och sluta i Abisko (än går det att få sovvagnskupéer om än bara i 2:a klass), men det är måttfullt lockande att traska runt i cirkel efter cirkel och försöka matcha detta med att så småningom åka hem. Till detta kommer att man måste förboka stugor på exakt dag om man skulle vilja bo i dessa (så hej då improvisationer), att stugorna kommer att vara mindre tillgängliga och så ett vagt men oroväckande meddelande om "mer begränsat sortiment i butiker". Stugorna kan iofs ta emot vandrare som dyker upp, i mån av plats, men de kommer att ta emot färre personer och de kommer troligen att ha fler vandrare än tidigare eftersom ingen kan resa ut ur landet. Nu har jag ett bra tält och tänkte bo i det, men jag skulle vilja kunna använda stugor någon gång/natt för en dusch och torka saker och jag är totalt beroende av att kunna proviantera på vägen. Mat för 20 dagar fixar jag inte att bära med mig på ryggen.

Det ser dystert ut för fjällvandring i år, det är många om och men och väldigt mycket som är oklart. Jag har tänkt, tränat och planerat länge för kungsleden men frågan är när det kan bli av. 

Å semestern är i fara

Ok, STF är kanske inte den absolut mest samhällsviktiga organisationen just nu, men den här krisen har gått hårt åt dem. Så det är en bra idé att alla vi privatpersoner som vill ha ett välfungerande STF också efter coronakrisen swishar dem lite pengar, eller hur? Jag skickar 500:- så ser vi hur det går; jag är för gammal för att kunna bära mat för 10 dagar eller mer i fjällen.