Visar inlägg med etikett Fy. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Fy. Visa alla inlägg

torsdag, februari 02, 2017

Niagara

Så har jag varit i Malmö högskolas nya bygge (Niagara) och undervisat. Trevliga studenter och kollegor, men huset; vilket praktfiasko. Oändliga volymer av tomrum är centrum i huset och det är omgivet av imponerande mängder tomma golvytor. Inga riktiga tjänsterum, ingen plats för studenter (och var är biblioteket?); det är som en visningslokal för tråkiga golv och inte mycket mer. Plana små undervisningssalar, det är trångt, man har väggar av glas. Ingen ordentlig mörkläggning (svart eller ljust, ingen chans att visa bilder och ändå kunna föra anteckningar), centralstyrda gardiner som sätter fart under föreläsning. Projektorn projicerar en pytteliten bild rakt över en blank whiteboard, det ser för jävligt ut och glöm att kunna visa detaljer, glöm förresten att alla studenter ska kunna se nåt eftersom rummet är plant och har en underlig form utan räta vinklar men med pelare. Den som byggt detta älskar tomma ytor och hatar universitet eller undervisning. En arkitektonisk haveriutredning är påkallad, riv och bygg nytt (och avskeda varenda chef, administratör och ekonom som varit med och fattat beslut om Niagara innan planeringen för en fungerande byggnad sätter igång).

Exteriört är det ok, men generiskt och banalt; tre klossar bredvid varandra, 
horisontella fönsterband och en "spännande" platta monterad på fasaden.
Interiört har vi ett tunt innehållslöst skal kring ett stort tomrum,
öde och monotont, utan riktning eller något som kan fånga ens öga eller intresse.
Ett annat exempel på en struktur som baserar sig på
ett tomt generiskt skal kring ett ödsligt luftfyllt inre.

lördag, februari 20, 2016

Sådant som irriterar mig väldigt mycket

Skadad, illa inmöblerad konst på SUS. Det finns ingen som helst information om vem som är upphovsman eller vilket titel verket har. Däremot syns det tydligt att bitar saknas (och troligen har lagat mycket illa med dåligt lim) och kanske är de där hålen för eldosorna sågade i efterhand. Sen så har man skruvat fast en sittgrupp direkt framför som visserligen fungerar lite som ett skydd men som också döljer. Jag tror jag behöver ta reda på om det finns en aktiv, avlönad och med budget försedd intendent för sjukhusets samlingar. Jag såg mer skadad oskyltad konst än detta, och jag försökte hitta en illa åtgången Beck & Ljung jag sett i samman uppgång för några år sedan men jag tror det byggts om och jag bara hoppas att de emaljpanelerna togs väl om hand och att de inte är de jag sett på onlineauktioner då och då.



fredag, augusti 30, 2013

Heterosexuella män

Var på gymmet och tränade, det är början på hösten och de hade dessutom en kampanj där de bjöd på medlemsavgiften och man gick med (200:-) så det var fullt med folk som tecknade avtal. Gymmet å andra sidan vara lugnt och stilla som vanligt. Precis som på alla andra gym så är där mest folk måndag-onsdag, kl 16.00-19.00. Jag är inte helt på klara med varför, men alla vill ha ett gym kort och så få vill faktiskt träna.
Däremot är jag helt säker på att de flesta (heterosexuella) män har starkt reducerad luktförmåga, varje gång någon kom ut från omklädningsrummet så kom en massiv attack av AXE med dem. Om du använder den sortens parfymerade deodoranter för män från mataffären så ska du få ett råd. Lukta på din deodorant, och lukta på myggmedel eller andra bekämpningsmedel samtidigt. De är lika nog för att uppfattas som identiska. De luktar för jävla illa, som om du inte hade den blekaste aning om vad som är skillnaden mellan väldoft och stark doft. Skippa sprejdeon, om du behöver nåt för att inte svettas köp en luktfri deo på apoteket. Å om du vill använda parfym, så lär dig hur de funkar och spreja på så att de märks först när man kryper upp i din famn, inte tidigare. ett litet tips till, parfym är inte något man köper på ICA. AXE, det är kemisk krigföring, inget en man har på sig. Tyvärr är mängder av sprejdeo från märken som Boss, Armani, YSL etc precis lika illa, även om de är baserade på en trevlig parfym, använd näsan och omdömet.


torsdag, juli 11, 2013

Blocket

Så har jag blivit lurad på pengar på riktigt för första gången, iofs bara en struntsumma (450:-) men det är irriterande som bara den. En karl ber att få låna min telefon för att ringa sin bror och efter en sekunds tvekan så går jag med på det. Idag kom min telefonräkning och han hade ringt till blocket och jag hade betalat för något där. De har verkligen en usel säkerhet när sådant kan hända, de borde ha ett system som kräver två samtal med ett dygns mellanrum eller bättre. Jag har hört av mig till blocket men har inga stora förhoppningar om att få någon hjälp därifrån, jag får ta det som läropengar (fool me once...). Å telefonen är numera spärrad för alla betalsamtal. Så eroderar tekniskt fumliga lösningar från allt för ivriga företag allt mer tilltron mellan människor. Blocket är verkligen bluffarnas hemmaplan, jag undviker dem fortsättningsvis.

Tillägg (något senare): Blocket reagerade snabbt och redigt, jag fick loss alla logfiler från 3:s webbtjänst utan problem och kunde göra en polisanmälan per telefon utan något krångel. Så det har blivit lite klydd av det, men hanteringen av bedrägerier är utmärkt så här långt även om jag inte alls vet vad det blir av det hela till sist. Likväl kan jag inte låta bli att känna att det går allt för lätt att dra pengar från telefonnummer via blocket.

tisdag, oktober 23, 2012

Torka aldrig tårar utan handskar


Ok, massor av människor tycker verkligen att detta var nåt att se och jag såg själv alla tre avsnitten, men för varje minut som gick satt jag kvar allt mer pliktskyldigt. Det var ju en bedrövlig soppa alltihopa. Låt vara att scenografen i det första avsnittet hade fått till många fina miljöer ur 80-talets bögstockholm, så långt är allt bra.
Men resten? Det är ju samma berättelse som Jonas Gardell alltid skriver: "Kristna småstadspojkar, söta och oskyldiga, tar sig till Stockholm som alltid är Bögstockholm och Klara Norra, där blir de förälskade och sedan dör en av dem plågsamt, ett långt patetiskt och obegripligt tjatigt tal utbryter och störst av allt är Jesus (o så håller pojkvännen i den dödes tröja en liten stund)".
Det är en ohyggligt konstruerad historia som antagligen betyder något viktigt för författaren men som aldrig blir till nåt mänskligt upplevt. Alla karaktärer är en och samma person, ingen av dem väcker det minsta intresse bortsett från att skådespelarna är snygga. Det är samma slags intresse som jag kan känna för fotomodellen i JCs reklam.
Det som ska vara stora känslor är bara överdrivet babbel, typ den ohyggliga monologen på kyrkogården i slutet av avsnitt tre. Å så all denna gräsliga övertydliga ihåliga symbolism; Se där är elaka Jehovas Vittnen - men tänka sig de icke-kristna visade sig ändå till sist vara mycket ondare! Se där en vit älg - så jättemystiskt; fadern sonen och den blonderade ande? Tal om lidande på en kyrkogård om hösten - offer, lidande, död och ett kors i bakgrunden, så utsökt subtilt. Alla pappfigurer uppställda kring ett återkommande julbord, födelse och nattvard på en gång, wow liksom.
Kort sagt, det var en av de värsta berättelserna om aids jag någonsin sett. Amatörmässigt, tillgjort och bedövande övertydligt men förpackat i en snygg tv-produktion. Inte en enda människa blir arg och försöker göra något i Gardells universum; ingen Sixten Herrgårdh i TV, inget Noaks Ark, ingen Posithiva gruppen, inte ens ett rött band. Alla tänker på Jesus och lider i motljus. Absolut ingen de jag kände som dog den där tiden betedde sig på det viset. Det finns ett bra ord för den här sortens berättelser: pekoral, ärkepekoral rent av. Staffan Hildebrands film "G" ter sig som ett bättre tidsdokument än denna unkna soppa.

Detta trots att det faktiskt finns en slags förlaga, en episk och sagolik berättelse om mormoner och storstaden och aids och politik och historia som verkligen berör och helt och hållet fångar in tiden; Angels in America, Tony Kushners pjäs som blev en underbar tv-produktion. "Torka aldrig.." ter sig som en pinsam amatörimitation, jag tänker glömma den omedelbart och plocka fram min dvd-box med den riktiga berättelsen, nu genast.


måndag, september 17, 2012

Skolan

Jag jobbar på universitetet, inte i en skola. Jag undervisar studenter, inte elever. Det är en skillnad där men vad betyder det nu när skolan har blivit en populistisk lekstuga under Jan Björklunds ledning, han lyckas komma med det ena ogenomtänkta förslaget efter det andra och alla leder de till mindre utbildning för de som behöver den mest.
Nu senast en kortare och icke-teoretisk gymnasieskola, vilket ju då dumpar sina elever i en återvändsgränd av illa betalda lågstatusarbeten utan en chans att komma vidare. Om denna satsning på korta yrkesutbildningar också matchades med en satsning på livslångt lärande där de som gått där kan ta sig vidare senare i livet så kunde det möjligen vara ett alternativ, men istället så stänger man så många möjligheter som man bara kan.
Högre studier är den bästa chansen vi alla har för att förbättra våra liv, vidga våra vyer och skaffa oss ett bättre jobb. Istället får vi en massa trams som ingen vill ha, inte lärarna och inte näringslivet. Så någon faktiskt plan för att få fler att studera mer ordnas inte, istället dränks allt i en hopplös populism där högre studier och intellektualism är något misstänkt istället för en rättighet för alla.

torsdag, november 04, 2010

Blossa X

Blossa gör en slags "ny" glögg varje år. Alla utom en av de allra första (den med stadig pommeranssmak) har smakat riktigt illa. Årets version är inget undantag. "Saffran" skriver tillverkaren. Hundpiss vore en rimligare beskrivning av smaken; om än från en hund döende i diabetes. Flaskan är guldsprejad; snyggt och lyxigt som en badaccessoar från Lagerhaus. Vit glögg är rent allmänt svårt, de flesta smakar bara otäckt och konstgjort. Mer vanlig glögg kan man gott göra själv - köp ett juste rödvin och aromatisk tinktur på apoteket (aj då - vilket apotek kan tänkas ha den nu då, efter den värdelösa avregleringen?) och ta det lugnt med sockret.