Livet självt

Det är ett par veckor kvar till semestern, men saker håller på att lugna ner sig, eller i alla fall så börjar de bli överskådliga. Bra så. För ett år sedan hade jag inte den blekaste aning om vad som väntade mig och tillvaron hade ju sina upp- och nedgångar. Min kropp är inte min bästa vän; det har varit en del problem med den men än så länge hänger jag med och kan få den i juste fason i löpspåret och på gymmet efter sämre perioder. Mitt liv å andra  har sidan har blivit nåt oförskämt behagligt; Fidde, Oskar och alla de andra har skakat om min tillvaro. Det har hänt förr, och jag hoppas det händer igen; nya människor nya situationer och så plötsligt är allt annorlunda, nytt, bra. Det var ett väldigt bra läsår, lite jobb till, sen vila och så börjar jag om igen. Livet rör sig i cirklar, men alltid framåt.