Det finns inga gränser för hur mycket jag älskar Malmö. Inte heller finns det några gränser för hur glad Brutus är för att se mig när jag kommer hem igen. Stockholm är inte lätt, jag har väldigt svårt att gilla staden trots alla dess uppenbara och fantastiska kvalitéer. Men något där funkar inte med mig. Något är för dumt, för stelt, för odynamiskt. Jag kan inte (ännu) sätta fingret på vad det är, men kanske en dag så. Malmö; lite skitigare, mindre, mycket mer uppblandat, mycket livligare. Malmö, jag älskar att bo här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar