Skyldiga och oskyldiga nöjen

 

Jag är inte ett stort fan av snabbmat, men det händer att jag äter sådant. McDonalds har numera dessutom ett gott alternativ (ja gott tills man tröttnar iaf, det värsta här är ju att maten alltid är precis likadan och lika industriell). Chicken selects, panerade och friterade bitar av kycklingfilé vilka smakade väldigt bra (jag har aldrig riktigt gillat industriburgare, det är för kladdigt och för smetigt i konsistensen). Så jag tog och kollade hur hälsosamt det där kan tänkas vara. McDonalds har en flashbaserad, symbolmaxat och mycket klumpig sida för att visa innehållet i maten, det är inte utan att man tänker att den försöker dölja så mycket som möjligt. För det är inte några vackra resultat.

 
Det är som synes inte ett lättläst diagram, å då har jag ändå fällt ut det år er. Så det här är en chicken select (tre goda bitar panerad friterad kyckling), BBQ-sås, mellan cola och mellan pommes. 870 kcal, jag vet av erfarenhet att jag behöver springa hårt i ca 50 minuter för att förbränna så mycket energi. Ungefär 2/5 av mitt dagsbehov i en måltid som inte gör mig särskilt mätt. Resten av symbolerna: 28g protein, 35g fett, 120g kolhydrater, 3,3g salt, 3g mättat fett, 55g socker och 4g fiber. Det är nåt fantastiskt industriellt med en måltid som innehåller ungefär lika mycket fiber som salt. Om man skippar colan så får man ner kolhydraterna till 76g och sockret till 11g. Så med ramlösa istället för cola så kan detta vara något att äta på samma sätt som man äter smågodis; väldigt sällan. Likväl är det väldigt gott, så inte att undra på att folk överlag blir allt fetare.
Det är ett lite underligt diagram; hela stapeln från vänster till höger avser att visa det rekommenderade dagliga intaget för en vuxen man, den streckade linjen representerar då 1/3, dvs vad denna måltid innebär om man ser den som en av dagens tre huvudmåltider. Låt mig gissa att många inte tänker på McD som en middag. Visst ja; Chicken selects är ett av de minsta och billigaste alternativet på menyn.

Ännu en dag på jobbet, ingen är den andra lik

Idag var jag på Malmö konstmuseum och på Moderna Museet Malmö men studenterna på b-kursen. Till viss del för att se konst, men än mer för att få en inblick i arbetet där, bakom kulisserna så att säga. Det blev ett långt, slingringt, livligt och mycket intressant samtal kring allt som har med jobb, utbildning och museiverksamhet att göra, Greta Burman (Moderna) och Malin Forssell (Konstmuseet) var fantastiska värdar för detta.

Jag skriver

Tillsammans med Leif Holmstrand har jag ett lekfullt skrivprojekt. Det börjar arta sig, men ännu är det för tidigt att säga att det blir något av det. Men det är ett sådant projekt som jag kan arbeta med på bussen hem, nån minut här och nån minut där. Han är ohyggligt inspirerande och han jobbar så ofta, hårt och mycket att man får svindel av et. Jag har just gjort ett omslag som jag egentligen vill visa upp, men det är alldeles för tidigt för den saken.

Jag springer och springer

Dagens runda, lite drygt 5 km i juste tempo och i kortbyxor, det börja bli varmt ute. Har inte någon riktig pejl på hur jag ligger till inför göteborgsvarvet och jag kommer inte att kunna testspringa 21k innan dess om jag ska ha ett rimligt upplägg på löpningen dessa sista två veckor. Men jag tror jag är på rätt spår.

Gaaaah

Vill jag verkligen se Lady Gaga i höst? Det finns biljetter till spelningen i Köpenhamn. Jag kan inte bestämma mig.
Ok, fem minuter senare så har jag köpt några biljetter, nu ska jag bara hitta en konsertdejt! Haha :D

Konst i Berlin

Vi såg många saker, två ting dominerar mina minnesbilder - dels att så många ting som handlade om historia denna gång handlade om den tyska hösten 1977 (och RAF), dels att några av de största upplevelserna utspelade sig i mörka rum, som Anthony McCall och Otto Piene (ovan). Här är några valda bilder på ting jag sett mycket på och vill minnas från denna resan (klicka på bilden för en större version).

 

 

 

Överst fr vänster: Akvarell från Kupferstickskabinett som visades på Berlinische galerie i en utställning kring Weimarrepubliken, ljusglimt i Libeskinds förintelsetorn, apa från museishop, apa som bildhuggare i en allegorisk porslinsfigur på Charlottenburgs belvedere, Ai Wei Weis tehus på Dahlem museum, Anthony McCall på Hamburger banhof, övervakning av Schinkels mausoleum i Charlottenburg, Louises grav i samma mausoleum.

Ännu ett Berlin

Sista dagen idag. Vi ska till Charlottenburg och sedan hemåt. Vi har som alltid sett många mycket olika ting. Eftermiddagen igår var en höjdare, Gerhard Richter på Neue Nationalgalerie (å inte bara han, de hade hängt sin samling så bra denna gången) följt av Hamburger Bahnhof med Anthony McCall i den största hallen.
Mycket tysk historia i alla samlingar, men mer av den tyska hösten och RAF än av andra världskriget den här gången.
Å så en mängd god tysk mat på det, på det hela taget en lyckad tur med våra studenter.

Berlin

I morgon bitti bär det av till Berlin igen, å Brutus får nöja sig med kattvakten ett slag. Det går säkert bra det med. Det är första gången jag organiserat resan, några små detaljer har varit klyddiga men det har det år andra sidan alltid varit. Om jag räknar in min egna Berlinexkursion som student så är detta den 20:e turen dit i samma ärende, väldigt mycket har förändrats under de åren. Så nu åker vi, för att samtala om konst och arkitektur från morgon till kväll.

Löpträning

Inte så långt kvar innan det är först Lundaloppet (lätt) och sedan Göteborgsvarvet (mer komplicerat). Jag har bokat biljetter upp till Göteborg så jag ska slippa klydd med den saken. Jag skulle vilja vara i bättre form, men jag tror det är bra nog. Två veckolånga förkylningar har ställt till det med min regelbundna träning, och just nu blir det mest löpning och bara lite underhåll av styrkan på gymmet. 15 km i lördags gick, även om låren var stumma mot slutet, med en lugnare start (jag ska inte ta de första två km på 5 min st) och med vätskekontroller så ska nog göteborgsvarvet gå på under 2 timmar. Jag hoppas det blir ett roligt lopp. Idag sprang jag kortare, knappt 5 km, men i bra tempo istället.

Möjligen väldens vidrigaste tårta

Almondy Lemon Mousse, jag skulle citera deras egna beskrivning om den gick att klippa och klistra, men nån stjärna på deras reklambyrå tycker det är snyggast med bildfiler av text så nej, jag kan inte skriva av detta svammel.
Såhär borde det stå: Under ett stenhårt lager av gul plast, med en smak av syntetiska fetter och något obeskrivligt industriellt finns en vit smet mer lik vispad modellera än något annat, den sitter fast i munnen och får en att tro att man just täcker sina inälvor med en outplånlig plastfilm. Därunder finns en ordinär konstgjord mandelbotten som mest smakar socker och under den ännu ett lager av ännu en slags förhoppningsvis ätbar plastfilm. Under alltihopa finns vad jag tror ska vara ett oätbart plasttråg (jag smakade inte).
Det hela var ohyggligt, som om 1960-talets mest bisarra produkter hade väckts till liv igen. Inget i den här kartongen påminde om något som man borde äta, det var hårt, det var smetigt, det luktade inte alls, det smakade vare sig sött eller syrligt utan bara mycket unket. Det är en liten tårta, vi var två sötsugna människor. Likväl hamnade huvuddelen i soporna - jag la den i matavfallet med jag undrar om inte mjukplast vore rätt sopfraktion, eller så borde den lämnas in som miljöfarligt avfall.

Bilden på kartongen ljuger inte, tack vare det hårda, tjocka & syntetiska lagret ytterst på tårtan så kan den ställas såhär på högkant utan problem. Ej heller fyllningen låter sig påverkas av gravitationen. Jag är även säker på att alla naturliga ingredienser (mandel, citron) befinner sig utanför själva bakverket, precis som på bilden.

Rabarber

Mat är alltid väldigt viktigt, efter att ha läst den här korta artikeln om inlagd rabarber så var jag tvungen att prova (rabarber är billigt). Om det är gott vet jag inte, de har inte ens svalnat ännu och de behöver stå och dra några dagar minst. Om jag hade haft flera små burkar så hade jag använt dem, då kan man öppna en och använda den medan de andra förblir konserverade, men nu hade jag inte det denna gången.

Långdistanslunch

Jobbar hemma, behövde en paus, lunch på Smak i Konsthallen (Kummel med svartrötter, picklad lök, spenat och ägg/senaps-emulsion, panacotta med hallon + kaffe).

Påskmiddag

Okej, det blev en fantastisk middag hemma hos Mårten; laxtartar, lammstek och pavlova som sagt, varje rätt med sin egna twist och en massa gott vin till. Dessutom dukade vi väldigt snyggt! Så här såg det ut, det var mycket fint alltihopa! :D

Påsk

Dags att laga mer mat, denna gången med Mårten och hans mamma. Ok, det lär vara jag och Mårten som lagar maten. Laxtartar, lammstek, pavlova. Det blir hur grejt som helst.

Mina nöjen

Leffe ordnar läsecirkel kring Sades Filosofin i Sängkammaren (och alla vill komma). Biljetter bokade till Parsifal i Malmö med Lyly i slutet av månaden. Nya byxor på väg hitåt från skräddaren. Pizzasten, utstickare och en del annat på väg från köksbutiken. Vårsol - om nu bara den här lilla irriterande förkylningen ville ge med sig. Snart bär det av till Berlin igen!

Earth hour ikväll!

Det gäller att finna sina icke-religösa högtider och fira dem när man kan; Pi-day, Earth Hour, Midsommar, Buy Nothing Day, Nyår! Så ikväll blir det mat, vin och stearinljus!

Berlin 2012

Det är en del Berlinplanering nu, utöver all undervisning och det skrivande jag behöver göra. Men jag tror jag har exkursionen kirrad; allt är bokat och det mesta av kringmaterialet är färdigt. I år blir det något färre institutioner, men med en tydlig vinkling mot att hålla samtal igång kring det vi ser överallt. Finns det något jag vill att våra studenter ska ha med sig hem från exkursionen så är det erfarenheten av att gå in i en okänd samling och tala om det som de ser med varandra och med oss lärare.

Vårdag

Underlig vad alla plötsligt är glada och trevliga överallt, vårvädret gör underverk. Till och med den stressade personalen på Systembolaget var snacksaliga och trevliga mitt i allt. Bara på gymmet allt är sig likt, grymtande och buttra miner blandat med flickor som gör de allra underligaste övningar.

Lundaloppet

Så blir det löptävling i Lund också i år. Jobbet ville ha ett lag med i Lundaloppet, de betalar anmälningsavgiften och det är 10km inne i Lund, det ser på det hela taget mycket behagligt ut så jag hakade på utan närmare eftertanke. Nu ligger det helgen innan Göteborgsvarvet, men jag tror inte det ska vara nån fara med den saken, det blir nog tid för vila ändå.

I have no illusions

Bacon

Köpenhamn igen

Heldag med undervisning i gator och torg, i Davids samling och på kunstindustrimuseet. Med lite tur lunch på Petersborgs Kro.

14 mars, pieday

Den fjortonde mars (3.14.2012) firar vi pi-dagen, pieday, med att äta paj. Jag ska strax göra en till mina kollegor på jobbet som jag förberett hemma. En ordinär smulpaj på äpplen med mandel och kanel. Pieday är fint, det är en genuint sekulär högtid med en enkel och koncis metod för firandet; ät en bit paj, klart! Nu ska jag ut i köket.

Atypisk morgon

Sov inte så bra, men vaknade vid sjutiden i alla fall. Bryggde kaffe och klappade katten innan jag satte mig med den artikel Måns och jag skriver för Konsthistorisk tidskrift. Deadlinen var igår, och Måns hade redigerat en hel del sen jag såg texten i gårkväll. Några av de idéer jag tyckte var viktiga var borta och några typiska månsigheter var på plats, men på det hela taget så håller den nu ihop och handlar om de väsentligheter vi diskuterat fram så jag gav mig inte in i att redigera om utan justerade småsaker och funderade över sammanhang, det tog ett par timmar det med. Sånt är det att skriva ihop, man får ge och ta.
Sen gav jag mig ut att springa, det är riktigt vårväder och solen är varm. Det är inte ofta jag har en chans att träna innan jobbet nuförtiden, men idag så var det möjligt. Inget är skönare än de där långa turerna ute i solen. 7,5 km i juste tempo funkade fint. Hinner ganska precis med en dusch innan det är dags för Lund och planeringsmöten.

Moebius

Den franske serietecknaren Jean Giraud (aka Moebius) med den otroliga visuella fantasin dog i veckan, Boing Boing har hittat en fin dokumentär om honom.

Moebius Redux: A Life in Pictures from André Oliveira on Vimeo.

Löpning, vårväder

3 km på löpband var en plåga i torsdags, idag var drygt 10 km utomhus en nöjestur. Nåt är det i kroppen, men jag tror att det är på väg ut. Det finns hopp om att kunna träna så pass mycket som jag vill innan göteborgsvarvet!

Lördagsmorgon och kaffe och en katt som vill ha masor av uppmärksamhet

Första underviningsblocket på terminen är avklarat, det är tid att gå över i administrativt arbete och till skrivande. Jag har så mycket att få ner i mitt avhandlingsmanus, huvudet är fullt och bokhyllan fullare. Torsdagens löpning var ett skämt, 20 minuter löpband sen var jag slut; antingen är det något chronsrelaterat, en annan infektion eller så är jag lite överjobbad. Det får ge sig snart nu, vad än det är.

Jag ser ut som min mormor

Jobbmorgon

Vilket också är sovmorgon idag, det börjar en timma senare än vanligt och involverar ett möte för kursplanering. Jag tror vi är något bra på spåret här på avdelningen och vi verkar alla väldigt peppade att ta tag i arbetet. Vad det är för kurser? Det ska jag berätta när vi är på det klara med den saken ;)

Muntlig tentamen hela dagen (och sedan var det vår igen och snön den smälte bort)

Men va fan? Väderbacklash!

Konsttransport

Chrons av idag

Den här dosen av remicade var tuff. Förra gången kunde jag ge mig ut och springa (en 4 km lång tur bara) samma kväll, men idag mådde jag illa redan under behandlingen. Jag ligger bara i en säng och får dropp i en timma på gastromottagningen, det är inte så avancerat, men av någon anledning så kändes det inte så ok idag. Cyklade hem och somnade på en gång.
Kanske är något på gång med sjukdomen i sig, magen har varit i olag lite väl ofta de senaste månaderna. Inte så illa att jag inte kan jobba, men illa nog för att jag ska få tillbringa mer tid än önskat på toaletten. Skov kommer krypande så långsamt att det är svårt att veta om de kommer eller om jag bara inbillar mig. Jag försöker vara uppmärksam, men vem vill memorera sina diarréer liksom?
Remicade har hjälpt hittills, om det inte funkar så vet jag inte vad som går att göra mer. Jag har provat en hel drös mediciner, en del värre än andra. Ärligt talat så vet jag inte om det är ett skov på gång eller om jag bara blir rädd för symptomen. Jag har hursomhelst inga smärtor och inga magkramper och det är ju bra. Men behandlingen idag var tuff, har aldrig känt det så förr. Tröttheten är som det brukar, yr och illamående och muskelkramper är inte nåt jag varit med om innan. En natts sömn brukar vända symptomen till sin motsats, jag kan bara hoppas. Chrons är en jävla sjukdom.

Våren är på ingång, det känns genom morgonkylan

Lång dag igen, föreläsning och så remicade på det. Bara att hoppas jag hinner för det är lite tight med förbindelserna idag. Föreläsandet å andra sidan blir allt enklare; det är den tiden på terminen då jag ska dra mig tillbaka och studenterna själva ska börja ta fullt ansvar för sitt läsande och tänkande.

It's so good to be alive