Juste läsning denna regniga början av sommaren

Jag har ägnat ett par kvällar åt Édouard Louis självbiografiska roman Göra sig kvitt Eddy Bellegueule med stor njutning och behållning. Så mycket böglitteratur är förskräcklig; den är inte litteratur och jag är en förfärlig kultursnobb. Men det här är något annat, skrivet av en ung man som både kan och behöver skriva.

Bellegueule växer upp i en fattig liten arbetarstad i Frankrike och utstår allt sånt man får utstå om man är annorlunda. Men han skriver inte en klagosång; han förstår och hanterar livet och situationen. Vi som läser möter honom i den text han skriver efteråt, när han gjort sig fri (och bytt namn). Mest handlar det om hur han hanterar livet som ung och han skriver om den situationen så oerhört väl.

Detta från någon som är 22 (född 1992) och uppvuxen utan en chans till studier; det är inte utan man glädjs åt innerfliken som säger att han studerar vid École Normale Superior, eller åt foto av den där lugne unge fjollan som hittat en plats åt sig själv. Jag känner inte igen mig; jag är mycket mer medelklass än så, men jag har känt några som honom genom åren även om långt från alla lyckats och ingen av dem har skrivit en så fin roman.