Seminarium och musik

Jag var på jobbet idag (trots att jag egentligen ska jobba med att skriva) för vi inledde vår nya serie av korta (en timme & en kort text) lunchseminarier i konstvetenskap och visuella studier. Max inledde och det blev ett bra seminarium, näste man ut om fjorton dagar är jag och jag har lovat att lyfta upp Vilém Flusser till diskussion. Det ska säkert gå bra, mitt problem är nog mer att jag är så väldigt entusiastisk.
På bussen hem (som förstås var sen eftersom det var väder och Skånetrafiken klarar inte riktigt av väder, eller gravitation eller någonting öht) så ringde Lyly och hade biljetter till en konsert i kväll, jag sa ja med en gång så jag kom iväg till Konserthuset för en fantastisk upplevelse (jag är just hemkommen nu).

Gustav Holst; Seven Part Songs, med DRs Pigekör och en solist var sublimt. Det var musik jag aldrig hört innan och det var helt otroligt; lätt, luftigt, kraftfullt, vackert, bedövande.
Benjamin Britten; Serenad för tenor, horn och stråkar var väldigt maskulint och tätt.
Mer Holst i form av Planeterna som är bedövande på alla sätt; extra allt och lite till och helt oemotståndligt. Om du vill höra konserten så sänder radions P2 den på tisdag den 10 oktober kl 19.30, men inget går upp mot live musik.

Konserthuset var fullt, musiken var väldigt varierad och väldigt lättillgänglig. Inget ljud i denna värld går upp mot en stor symfoniorkester i konsert, det är makalöst, koncentrationen i att få allt att stämma, allt att låta exakt är helt underbar. Jag gick hem i den fortfarande lite småvarma höstkvällen och var väldigt lycklig.