söndag, juni 29, 2014

Ludditer

Ludditer (och sabotörer) är mer eller mindre mytiska motståndare mot teknikutveckling; fenomenen dök upp under första halvan av 1800-talet som en reaktion mot den industriella revolutionen (kanske främst mot ångmaskinen). Det var förstås dödfött och den tekniska utveckling skapade mer jobb, bättre jobb, bättre liv för fler. Bland väldigt mycket annat så skapade det utrymme för bättre tryckteknik, massproduktion av varor, reklam för och design av dessa varor, utbildning av stora delar av befolkningen; ting som tagna tillsammans gav oss dagstidningar och med dem en ökad samhällsdebatt, kvinnors rösträtt, fackföreningar, parlamentarisk demokrati. Så långt, allt väl.

Men när jag läser dagstidningar (gratis & på webben förstås) så är de där igen, ludditerna. Tekniken är en fiende mot hela mänskligheten, internetberoende är en hemsk åkomma, koppla av och köp en dagstidning (gärna flera), tidningsdöden är ett hot mot allt som är heligt etc ad nauseam. Det är helt enkelt inte sant, tidningar läggs ner för att de inte längre gör något meningsfullt. Jag får mycket snabbare och mer varierande nyheter från otaliga källor på nätet, källor som låter mig kolla deras källor och som låter mig gå på djupet med det jag vill. Inget ter sig värre än en hög med grått papper som jag måste bära till återvinning innan dagen är slut.

Dagstidningar är fyllda av gnäll om tidningsdöd och den otäcka tekniken som de inte förstår (men gå en kurs då människa, eller läs på internet hur saker funkar!), reklam, inklistarde innehållslösa telegram från TT (samma i alla svenska tidningar, ofta upprepade dag efter dag eller sida efter sida), reklam och så några tips om YouTubefilmer (gissa vilken webbsida jag använder för att få sådana?) och så ett par "krönikörer" som mest hasplar ur sig befängda åsikter.

Ingen dagstidning vill överleva, vad de vill är att allt ska vara som före internet. Om de vill klara teknikskiftet så måste de bli bättre än nätet, så här:

  1. Olika experter och amatörer måste skriva långt och initierat om det de kan eller bryr sig om.
  2. De måste göra det hela tiden om allt som händer, stort som smått.
  3. Artiklarna måste ha nästintill oändligt djup och gå att scanna av på någon sekund innan man läser vidare
  4. Artiklarna måste vara tillgängliga medan saker händer, förra timmens nyheter är mycket, mycket gammalt
  5. Jag vill inte se ointressant skit
  6. Den tidning ni publicerar måste vara anpassad efter den person som läser den
  7. Ingen reklam
  8. Inga åsikter om jag inte uttryckligen ber om dem 
  9. etc
Internet, denna amorfa och ständigt föränderliga teknik ger mig redan allt detta. Gratis. Dagstidningar var 1900-talets teknik; så journalister och redaktörer, kamma er och skaffa er nya jobb. Det finns ingen annan möjlighet för er eftersom tekniken kommer att bli snabbare, effektivare och helt annorlunda. När dagstidningen föddes var järnvägen high-tech; 100 år senare så står människor på månen. Det är den accelererande utvecklingen som tar livet av tryckta medier, och dessa tryckta mediers egna totala handlingsförlamning hjälper till. Det enda dagstidningarna har kommit på att göra för att överleva är att producera allt sämre tidningar, själv gav jag upp att prenumerera när jag hittade samma TT-telegram inklistrat i tre olika avdelningar av Sydsvenskan på samma dag (det var 2004). Man har inga riktiga fotografer längre utan excellerar i amatörbilder (som vem som helst kan hitta före dagstidningen på webben). Varför skulle jag betala för den sortens skräpprodukt?

Dagspressen är inte döende - den är död och omsprungen sen snart 20 år tillbaka. Tekniken är inte ett hot, den är ett löfte om en bättre framtid. Vad vi behöver är fler, billigare och snabbare datorer/plattor/telefoner - och snabbare nätverk fria från försök till censur eller kapitalisering. Luddism behöver vi definitivt inte.

Maslows behovstrappa i nutida version


lördag, juni 28, 2014

Svettigt

Det är kvavt och åska i luften, men vad gör väl det för jag är på löpningen igen med gott resultat.

fredag, juni 27, 2014

Living My Life

Detta är ett briljant omslag, en hårt manipulerad bild från 1982; långt innan man hade datorer till sådant. Ansiktet på Grace Jones (sminkad, men med en naturlig look) har gjorts kantigare med väl planerade snitt i bilden, svetten i pannan är vattendroppar på fotot, plåsterlappen sitter på bilden, inte modellen. Det ser hårt manipulerat och mycket realistiskt ut samtidigt, nivåerna av realism glider över i varandra (å ena sidan "den realistiska Grace Jones" (ha!) å den andra fotots realism som fysiskt objekt (som man kan klippa i etc). Jean-Paul Goude gjorde denna och många andra bilder av Grace Jones, det är mycket typiskt för det bästa av vad de gjorde tillsammans. Den fantastiska visuella uppfinningsrikedomen som finns här ser man sällan idag, med datorer har manipulering kommit att handla om att göra alla saker mer lika varandra, slätare, snyggare, standardiserat. Discodivan Jones var så mycket närmare punken än vad man kunde tro när det hände. Titta på bilden, växla mellan att se hennes ansiktes mjuka hud och form som den fotograferats och att se den kantiga klippta profilen mot den vita bakgrunden, samspelet och kontrasten där är vad som gör bilden så oerhört effektiv.


torsdag, juni 26, 2014

Heminredning igen

Så fick jag till sist en stund över och satte upp några skivomslag på väggen här hemma. Jag vet inte riktigt hur nöjd jag är; men det är ju lätt att plocka ner dem igen så det får sitta uppe ett tag. Omslagen är sådana jag gillar och det är alltsammans musik och grafik som betytt en hel det för mig när jag var yngre, så på sitt sätt är det omedelbar nostalgi; Laurie Anderson Big Science, David Bowie Scary Monsters..., Electribe 101 Tell Me When the Fever Ended, The Residents Mark of the Mole, Grace Jones Living My Life. Den undre raden är bilder utan titlar av Leif Holmstrand och Åke Arenhill, de har hängt där ett tag redan.


tisdag, juni 24, 2014

På tur i Köpenhamn

Mårten, Leif och jag tog tåget över bron för ett fantastisk lunch på Aamanns och ett par timmar på Davids samling. Bägge ställena är underbara och vi hade ett vidunderligt sommarväder dessutom. Jag behöver inga långa turer för att bli mycket nöjd. Aamanns hade justerat alla sina rätter; de var desamma men i nya versioner och allt var mycket njutbart, det var skönt att för en gångs skull vara där på fritiden och ha tid att äta en hel lunch. Davids samling av islamsk konst är något som tar tid; det döljer sig så väldigt mycket där inne och det är så utsökt alltsammans Å så en väldig massa Mario Kart 8 om kvällen (+ liiite Lego City). Sommardagar i stan, jag älskar det!




måndag, juni 23, 2014

Plex

Gårdagens massiva frustration över hur uselt Samsung Smart Hub fungerar fick mig att undersöka Plex än mer än jag redan gjort och jag är förundrad över hur oerhört bra ett gratis program kan bli (klienter för mobiler kostar några kronor, och man kan betala för en utökad version men gratisversionen kan allt man vill ha). När jag så såg att jag via kanaler i Plex kan strömma SVT Play och Öppet arkiv liksom alla South Park avsnitt så ter det sig som ett litet mirakel. En gratis klient som låter mig se gratis, öppet och reklamfritt innehåll från webben på min TV utan allra minsta krångel; och det med ett gränssnitt som är mycket bra (det har små skavanker; det är inte konsekvent och det är bitvis baserat på listval som tenderar att bli lite för djupa - men det är kanske nödvändigt för att navigera stora mängder innehåll med en fjärrkontroll). Det finns många fler kanaler än jag hinner se på så det fungerar som digitaltv via kabel men fritt från kabel, drm, reklam och avgifter. Hallelujah!



söndag, juni 22, 2014

Samsung (undvik Samsung Smart Hub!)

Så det har inte hänt särskilt mycket, firade midsommar och det var väldigt skoj och allt sånt. Men utöver det så har jag köpt en ny hemmabio/stereo från HiFi-klubben; en Denon förstärkare, Argos högtalare (5.1) och en Samsung bluray. De fungerar utmärkt och jag har spelat Mario Kart 8 i flera dagar med stort nöje, liksom sett på film på tv och från Netflix. Efter att ha fått upp ett hyllplan idag för högtalarna och justerat in ljudet så låter det utmärkt.
En sak är mindre bra och det är blurayspelaren, Samsung BD-H6500; antagligen spelar den skivor som den ska men vem har sådana? Jag skaffa den som en slags back-up (om jag skulle vila ta fram något fysiskt media från källarförrådet) och så skulle den agera hub för Netflix och Plex. Å den gör allt detta, men den gör det bakvänt och illa. Första problemet var litet; Samsungsaker kopplar ihop sig per default via Anynet+, så när bluerayspelaren går i viloläge så stängs tv:n av, vanligen när man är upptagen med nåt annat, men det hela gick att stänga av. Ja ni förstår hur illa det är när en av de bra funktionerna är att man kan stänga av funktioner. Det kan man INTE med den värsta av de hemska lösningarna; Samsung Smart Hub. Det är smart till att börja med; javabaserade appar (som netflix- och plexklienter) kan interagera med utrustningen men sedan har marknadsavdelningen gått bärsärkagång: det är förbannat fult och fullt av appar man inte kan radera (från SF bio och andra värdelösa tjänster, åtminstone en app, accuweather, fungerar inte öht) och dessutom tar betalfilmtjänster jag inte har eller vill ha över huvuddelen av skärmutrymmet för att göra reklam för skit jag inte vill köpa. Det går inte att konfigurera, inte att stänga av något här, man kan på nåder få addera appar på en andra skärmbild. Är detta 2014? Det är så uselt så man inte tror det är sant och som sagt, det är fult; som om en amatör hade byggt en webbsida någon gång 1996. Jag tror det kommer att få stå där för de där kommande tre gångerna jag vill spela skivbaserade media - jag ska skaffa en Roku för faktiskt filmtittande. Det är obegripligt att ett så stort företag som Samsung, som gör bra tv-apparter och tråkiga budgettelefoner, inte har en susning om vad "design" är och hur det hänger ihop med användbarhet. De kan få två ledtrådar; det ska gå att använda och man ska inte försöka vinstmaximera gränssnitt. Jag är inte alls förvånad över att gamla trötta teknikföretag går under i rasande tempo, de förtjänar det.
Inget ont om anläggningen i övrigt för den låter väldigt bra, speciellt med tanke på att den inte var särskilt dyr. Men jag borde gett fan i att köpa en blurayspelare från Samsung.


onsdag, juni 18, 2014

Semester!

Så börjar semestern, en dag tidigare än planerat eftersom huset är tömt och packat. Den 11 augusti ska jag vara tillbaka, då i LUX och inte i Josephson. För 17 år sedan var jag med om att flytta hit, nu flyttar vi ut. Allt förändras och förblir ändå likadant. Vi samlades en sista gång i parken vid donavit för att dricka ett glas champagne (eller 2, 3...) med tilltugg och hålla smärre tal. Jag ser fram mot ledigheten, men jag ser lika mycket fram emot att få börja igen i LUX - jag älskar mitt jobb varenda dag, och går fortfarande dit med ett leende på läpparna också den mörkaste januarimorgon. Men nu är det sommar, ledighet, massor att läsa och så midsommar; i morrn ska jag köpa matjessill på Limhamns fiskrökeri, nubben ligger redan i frysen och väntar.




tisdag, juni 17, 2014

Två dagar till

Skönt att ha kommit hem efter en lång dag med väldigt mycket jobb. Vi fyllde en container (igen) och jag har rensat ut ett antal rum. Samtidigt så har vi ätit pizza, druckit vin, fikat med tårta och avtackat Leopoldo (som går i pension) så det är ok. Det här med att tömma huset och se till att flytten fungerar på konstvet har i väldigt hög grad blivit mitt problem, jag vet inte hur det gick till men någon extra lön eller så för det får jag naturligtvis inte. Två dagar till och sedan måste allt vara klart, så det blir ännu en stilla kväll hemma med James Joyce och ett glas rött. På fredag börjar semestern!


måndag, juni 16, 2014

Josephson

Huset där jag jobbat sen 1998 döptes till Josephson när vi flyttade in, efter förste professorn i konsthistoria; Ragnar Josephson. Det är ritat av Bernt Nyberg och stod klar 1965*; från början som en del av den medicinska fakulteten (precis som de övriga byggnaderna som min institution bebor i tre dagar till; Wrangel, Nordlin, Kulturanatomen). Jag har bråda dagar att sortera, kasta, packa, märka. Ganska mycket jag hittar har aldrig varit uppackat efter den förra flytten, den som gick från Universitetshuset (ritat av Helgo Zettervall). Jag var med den gången också men då hade jag inget ansvar för något. Idag hittade jag en samling halvstora glasnegativ men också microfilm och mängder av vanliga 35 mm negativ; jag samlar det som är i gott skick (eller ovanligt) så jag kan använda det i undervisning. Kunskaper om klassiskt foto är en av de saker som snabbt håller på att försvinna, mina studenter har aldrig varit i ett mörkrum eller framkallat en bild (med något enstaka undantag varje termin än så länge). En annan sak jag kommer att sakna är Nybergs säkra materialhantering som jag så ofta använt i undervisningen; den råa betongen, det bruna teglet, den snyggt murade trapphusväggen, hur trappan smygs in i väggen och dess tunna specialgjorda handledare i lackat järn. Svart-grått-brunt och väldigt materialäkta; "the devil is in the details" som en berömd modernist skrev.




* 1964 enligt infotavla mellan husen, 1966 enligt wikipedia, Akademiska hus föreslår 1965, det gör även Lennart Lundberg i sin 80-poängsuppsats som han skrivit vid institutionen 2003, och eftersom han beskriver sitt arbete med att söka efter planer och ritningar så tar jag honom på orden.

Odysseus

I dag är det Bloomsday, den (imaginära) dag då James Joyces roman Odysseus utspelar sig; den 16 juni 1904, 110 år sedan. Så jag tänker denna sommar läsa den - något jag försökt många gånger tidigare men aldrig avslutat. En populär guide till boken på nätet föreslår två saker som låter som goda råd i mina öron; skippa alla guider till boken & läs ett kapitel åt gången. Så då gör jag så.
Min pappa läste den ofta, jag minns hur hans pocketupplaga av boken (mörkt blågrön, tummad och sliten och med en streckteckning ar författaren på omslaget) alltid låg i närheten av hans säng och hur han ofta ägnade timmar i sträck åt att läsa den. Han kunde aldrig svara på varför han tyckte så mycket om att läsa den, så jag förväntar mig inte att finna något åt det hållet. Men det än ett arv värt att ta till vara på och en påminnelse om hur mina föräldrar lärde mig att läsa böcker och att älska bibliotek.
Copyrighten på boken har förfallit (iaf inom EU), så man kan hämta den hos archive.org; som text eller rent av som ljudbok. Jag läste det första kapitlet i går kväll och det är något av en utmaning att glida ner i det (å då är början ganska oproblematisk läsning ändå), men jag ska stanna och fortsätta framåt.


söndag, juni 15, 2014

Å det vart Söndag

Lång slapp och skön dag hemma efter en fin lördagskväll med Mårten och Leif. Vi åt hamburgare och äppelpaj, drack vin och G&T. Leif hade alla problem i världen att ta sig från Kastrup (han kom från Oslo) men det gick det med till sist. Vi lyssnade på väldigt gammal popmusik, visade varandra mängder av klipp från YouTube (hysteriskt exempel 1 och hysteriskt exempel 2) och pratade frenetiskt och antagligen ganska osammanhängande. Vi hade så kul att vi bestämde oss för att gör om saken på midsommarafton!
Så idag vaknade jag i tid för att dricka kaffe och lyssna på God Morgon Världen på P1 (som alltid). Jag har satt möbeltassar på två stolar, hängt upp den där fina kalligrafin jag köpte på Sanjusangendo i Kyoto och läst en hel del Penny Sparke. Brutus gillar verkligen att ha sällskap hela dagarna. Det är en föraning om semestern, bara fyra arbetsdagar kvar och mina väntande bokhögar darrar redan.

道 "Michi", vilket betyder väg eller process enligt bifogad översättning

lördag, juni 14, 2014

Folk springer där nere!

Malmömilen passerar förbi utanför mina fönster, jag har en startplats men kan inte springa vilket är trist, det ser svinskoj ut även om coverbandet här på triangeln är väldigt uselt. Men jag kommer igen, det går många fler lopp!


fredag, juni 13, 2014

Lyxkonsumtion

Två lätta vita skjortor, måttbeställda sådana, kom från Tailorstore.se idag, den ena i utmärkt tunn bomull (Huesa) och den andra i tunt linne (Vevey). Perfekt timing inför de varma sommardagar fulla av lättja och utflykter som väntar. Nytvättade men ostrukna i mitt sovrum tillsammans med en favorit t-shirt.


#identitetskris

I dagens SvD skriver Håkan Lindgren om identitespolitik, det är början på en ny debattserie. Det är skarpsynt och det löser upp en del knutar för den som likt mig funderar mycket över begreppen identitet och ideologi. Knuten för mig i det hela är att jag som en homosexuell man sett hur just identitetspolitik en gång var sättet att få igenom välbehövliga politiska förändringar. Det finns något som skaver här samtidigt som jag i Lindgrens text anar en väg framåt.
Identitetsfrågor och kraven på att ta dem på allvar har lett till stora framgångar för hbt-rörelsen, men inte utan problem. Genom att förvandla frågan om samkönade äktenskap från en moralisk/ideologisk fråga om hur samhället ska fortbestå till en personlig, mänsklig fråga om varför vi inte ska ha samma rätt att leva våra liv som de heterosexuella har så blev svaret med nödvändighet ett annat än vad det tidigare varit. Det sättet att förändra problemformuleringen är en förändring från ett ideologiskt synsätt till ett identitetspolitiskt.
Jag trodde att priset vi betalade för dessa rättigheter var en heterosexualisering och utslätning av den homosexuella identiteten där allt färre variationer får rum. Men efter att ha läst Lindgrens text så behöver jag revidera den synvinkeln. Problemet är att denna lättkränkthetens identitetspolitik är godtycklig, manipulerbar och utan stabil ideologisk grund. Den låter sig användas för vilka mål som helst, vilket märks när den lika snabbt blir ett effektivt vapen i händerna på den svenska fasciströrelsen (med SD i spetsen) som den var för hbt-rörelsen.
Jag måste tänka och läsa mycket mer kring detta innan jag är klar med det. Men det verkar som om vi släppt lös ett monster till tankefigur när vi satte politiken och ideologin på bakre bänken till förmån för identitetspolitik och personlig rättvisa. Om det är fallet så var jag under 1980- och 90-talet en del av den rörelsen och behöver definitivt göra bot och bättring.
För dem [modernister och romantiker] handlade identitet om att varje människa skulle upptäcka och utveckla det unika i sig själv. Det var en strävan efter att bli något delvis okänt. Deras identitetsskapande handlade om att definiera sig själv i motsättning till alla etablerade grupper, och de var fullt villiga att betala ett pris, i form av utanförskap och otrygghet, för att få det de ville ha: ett mer meningsfullt liv än kollektivet tillät. Vårt identitetssökande går i motsatt riktning: det handlar om att ansluta sig till ett kollektiv som är lika färdigdefinierat som ett varumärke.
Det finns många fler trådar att dra i här, men jag låter dem vila idag. Det är mycket skönt att se att en ganska kort text publicerad i en (konservativ) dagstidning fortfarande kan rymma intellektuellt stoff med kraft att jaga upp mig från kaffedrickande och scannande av rubriker på webben. Jag ber att få återkomma till ämnet.

torsdag, juni 12, 2014

Sommarnatt

Det börjar bli färdigbyggt runt om kring Triangeln, det rör sig ständigt folk här, det är en varm stilla sommarnatt och människor gör vad än de nu är på väg att göra. Över alltsammans en fullmåne och en blå natthimmel. Det är väldigt fint här, jag älskar att ha stadsliv omkring mig, jag älskar alla de här färgerna; betong, asfalt, tegel, gatuljus, gräs, träd, natthimmel.


På jobbet via mail

Fick för en stund sedan veta att lärarförslagsnämnden föreslår Joacim Sprung och Ludwig Qvarnström för de två tjänster som vi utlyst, vilket ju är strålande! Där var många sökande och fem mycket kvalificerade personer kallades att provföreläsa. Vi på avdelningen har väldigt lite att säga till om när det gäller tjänstetillsättningar, vi kan föreslå hur tjänsten ska beskrivas och vi kan föreslå ämne för provföreläsningar (men bådadera måste hållas tämligen breda/generella) – resten sköts av en nämnd som har sakkunniga till sin hjälp vilka bägge står fria från oss på det att allt ska gå rätt till och meriter ska vara det som styr processen. Viktigast för mig (och tror jag för många av mina kollegor) var att anställa personer som är duktiga pedagoger med breda intressen inom området. Det vet jag att vi fått med Joacim och Ludwig!
Jag är klar med terminens tentarättning, jag har packat ner mitt kontor (med undantag för datorn och några pennor), jag har god koll på resten som jag måste få gjort innan sommaren (det finns en lista!). Allting börjar kännas mycket bra; utanför mina fönster rusar studenter med tutor och visselpipor om några månader så ser jag kanske några av dem i en föreläsningssal och de inser då plötsligt hur väldigt mycket mer de har kvar att lära innan de begriper något. Dags att lämna tillbaka böcker till biblioteket, dags att renskriva några minnesanteckningar. Det är sommar och allt känns så bra.


onsdag, juni 11, 2014

Uppdatering; omskärelse

Inte mycket att säga, tillbringade måndag och tisdag i stillhet hemma, jobbade idag. Det är svullet och ser hemskt ut, men det gör inte ont, snarare att det svider och känns irriterat ibland. Alltsammans förlöper som väntat och utan komplikationer. Jag trodde det skulle göra ont på allvar ett tag efter att ha pratat med några vänner som gjort samma sak, men det blev inte så för mig. Det var jobbigt att ta sig till och från jobbet; jag går ogärna omkring i vanliga byxor (och jag jobbar inte gärna i mjuka träningsbyxor). Så jag hoppas kunna få en del jobb gjort hemifrån och åka in igen först nästa vecka för de sista fyra dagarna innan vi låser dörrarna och slår igen. Tur att jag fick mycket gjort idag. Här är en bild på Brutus som omväxling.


Personalmöte

Sista mötet i hypoffkvarteret; tårta, kaffe och diverse prat. 


tisdag, juni 10, 2014

Det där med att sitta still

Håller mig hemma och stilla idag. Gårdagens kirurgi visade sig vara ganska smärtfritt också när bedövningen släppt, men det är lämpligt att inte flänga runt. I morrn lär det bli jobb igen, även om jag inte kan springa omkring en massa. Jag har Kalle och Hobbe i tre band att roa mig med, och när jag inte läser det så läser jag Penny Sparkes As Long As It's Pink, the Sexual Politics of Taste. De två talar till varandra på konstiga sätt (inte så att det går att göra något av, men det håller mig underhållen). Utomhus är det högsommar. Utöver det så sitter jag och kollar på saker att köpa; Kashmere-tröjor från Uniqlo (det är 30 grader ute, ylletröjor får vänta till hösten) eller en ny ljudanläggning (det finns en ok sådan hos HiFi-klubben som också har en blurayspelare jag funderar på). Kläder är enkelt, teknik är så mycket besvärligare att köpa; å ena sidan så behöver jag inte någon särskilt avancerad anläggning, å andra sidan så har jag en del krav på teknik, nätverk, etc och jag vill ha bra ljud men inte lägga ut pengar för mer än det jag behöver. Mest är det bara dagdrömmar, jag sitter här och funderar var jag ska hänga tavlor, vad jag kan behöva i framtiden och sådant. Så visst, jag behöver absolut komma tillbaka till jobbet & gymmet & löpningen, det kan inte ta så många dagar. Tills dess, böcker, datorn och en jämn ström av kaffe och smörgås.

måndag, juni 09, 2014

Stucken, klippt, skuren, bränd och sydd

Så har jag tillbringat morgonen på kirurgens bord och har inte längre en förhud. Operationen var nästintill smärtfri och tog ca en timme allt som allt, det värsta med det hela var hur nervös jag var. Ja det å så hur det ser ut just nu; det är inte en vacker syn, svullet och blodigt. Det blir nog bra när det har läkt. Mjukisbyxor och en dos stillhet väntar - jag hoppas det inte blir för plågsamt när bedövningen släpper. Definitivt ingen Malmömil på lördag.


söndag, juni 08, 2014

Gaaaah!

Det förra inlägget lät för j-a dystert; såhär känner jag de flesta dagar. Livet rullar bara framåt, eftertanke är bra men livslust är bättre! Jag har 11659 dagar kvar.


Tiden går


För fyra år sedan idag inleddes något som gav mig mycket lycka och stor sorg, ett försök till ett förhållande som antagligen var dödsdömt från början. Jag ville så väldigt gärna få det att fungera men vad än jag gjorde så var det fel och gav upphov till oändliga bittra anklagelser. Så vad borde jag göra en dag som denna? Sörja och känna saknad (över allt jag drömde om) eller fira att jag är fri (från svartsjuka och ilska)? Jag vet inte, men jag ska snart börja lita på folk igen på det viset, hoppas jag.

lördag, juni 07, 2014

Denna vackra lördag

Sista stora rycket med tentarättning pågår - jag läser många bra essäer och dito svar vilket är roligt. Naturligtvis skulle jag hellre vara utomhus och slappa men de kan man ju inte göra alla dagar om man ska göra skäl för sin lön. Så jag lockar mig själv med löfte om blodig biff till kvällsmat, med Erasures Abba-esque EP och med The Pruitt-Igoe Myth (det området liksom filmen dyker upp i en och annan tenta) som lockbeten framåt kvällen. Vin, kött, en sallad och en dokumentär plus lite munter musik medans jag lagar mat i kvällssolen; det är sånt som gör mig glad.



torsdag, juni 05, 2014

Långa arbetsdagar

Packar ännu mera stuff inför flytten, på det att jag ska kunna ta helgledigt (och bara rätta tentor hemma hela helgen istället). Jag tror jag har koll på vad som ska göras och att det ska hinnas med, men vem vet; det kommer alltid nya ting att lösa. Mamma fyller 77 idag och jag kom ihåg att ringa, kors i taket!


onsdag, juni 04, 2014

Arbete på helt nya sätt

Den här flytten är ganska invecklad ibland, jag har långa listor på saker att få ordning på. Några fungerar, andra faller hela tiden på än den ena än det andra. Just nu är det en samling hartser m.m som ger mig mest huvudbry. Listan är lång, men jag har iaf lite kontroll och jag betar av sak efter sak (samt lägger till nya). Tur jag lagade köttfärssås för hela veckan i söndags (på hemmamald högrev och smaksatt med svart vitlök) så att snabb kvällsmat väntar mig, det och en lycklig katt som gärna sover i mitt knä.


tisdag, juni 03, 2014

En timme på SUS

Remicade är en fantastisk medicin, men ofta är jag helt utmattad när jag fått den. Det går över med en god natts sömn, men just nu är det tungt. En pigg vanlig förmiddag byts snabbt till en utmattad eftermiddag med en kropp som av lealöst bly. Jag återkommer.


Skatten

I år fick jag deklarera försäljningen av min bostadsrätt på Mäster Henriksgatan och betala skatt på vinsten. För att göra det ska man kunna räkna ut vad som man får göra avdrag för. Jag fasade för det hela, men jag hade samlat alla kvitton på hög och skatteverket hade ett webbverktyg för att räkna samman de uppgifter som behövdes och jag fick samman det hela och skickade in – redan i januari hade jag gjort en snabb och slarvig uppskattning och betalat in extra pengar på mitt skattekonto för att slippa ränta på restskatten. Nu så finns det enligt appen i min telefon ett beslut om slutgiltig skatt och en utbetalning av det jag betalat in för mycket är på väg, allt har gått vägen. Men jag undrar lite - hela systemet bygger på att man är hederlig; det finns ingenstans en kontroll av mina kvitton bara mina uppgifter på hur de ser ut. Jag hade (något naivt eller oinformerat, det medges) en bild av att skattesystemet byggde på kontroll, inte på en grundläggande tilltro till medborgarnas hederlighet. Man lär sig något nytt varje dag.

PS. Det var avsevärt enklare att deklarera försäljningen än vad jag trodde; jag skötte det via webben och det tog ca en timma, mest tid gick åt till att sortera och läsa kvitton. Den hjälp man får och de instruktioner som finns är väldigt välgjorda, 1000 skämttecknare har fel; det är lätt att deklarera också försäljning av bostadsrätt.


IKEA vs. mina väggar

För att vara konsthistoriker så har jag allt för lite väggar att hänga bilder på, så det var med viss tvekan jag föll för Gladsax, en ikea-ram för skivomslag. Men jag föll för de var billiga och även om jag kastat väldigt mycket vinyl så har jag sparat de skivor som varit viktigast för mig, å de som har de omslag jag fascinerats mest av (jag kan inte förklara varför just de är eller har varit så oerhört fascinerande). Tre ramar, tre omslag (av kanske 50 att välja bland) och det var svårt att balansera nostalgi, musiksmak och smak för grafisk form mot varandra, grafisk form har fått överhanden men det rör sig ändå om skivor som betyder mycket för mig, två LP och en maxisingel. Men var ska jag placera dem?

måndag, juni 02, 2014

Jobbdag

Lite slitsam dag, sov illa och ska få mer remicade i morgon så magen är i olag därtill. Hade en mycket bra (och lång!) muntlig utvärdering med fortsättningskursen där vi fick många bra saker att fila vidare på. Har sedan suttit med data ur TimeEdit för att räkna samman arbetstider; något som borde gå att automatisera helt och hållet och som borde lösas centralt. Men, men - med lite hjälp med att skriva formler för excel och lite kontrollräkning så kunde jag ställa samman schemalagd arbetstid för alla på avdelningen på bara några timmar (och med siffror jag kan lita på i lika hög grad som jag kan lita på TimeEdit). Excel är inte mitt favoritprogram, men nu är det gjort! I morgon är det gastromottagningen och vidhängande utmattning som gäller, men sedan är ju större delen av sommaren säkrad.
Det är tågstrejk på Öresundstågen (och det är en rimlig strejk, tro inget annat) så det är fullt på pågatågen. Tur att det är efter terminstid så det är få studenter som åker annars hade det blivit mycket jobbigt. Annars är det sig ganska likt - det är ju inte precis så att de kör utan förseningar, inställda tåg, överfulla tåg och skräpiga tåg resten av året; tvärt om. Så strejka på så ni får anständiga avtal.


söndag, juni 01, 2014

På cykel runt Malmö

Det är en såndär perfekt solig fin sommardag här, så strax efter lunch gav jag mig ut på en cykeltur. Det finns inte många vägar kring Malmö som jag inte cyklat många gånger förr och den här turen var inget undantag, men jag slås varje gång av hur fint det är häromkring. Över Hyllie, via Bunkeflo och brofästet längs med Sibbarp och Ribban hem igen, 2-3 mil ungefär. Fullt med glada malmöbor överallt, såg ingen som badade, men massor av folk som var ute och njöt av vädret och grönskan. Stormarna i höstas och vintras gick hårt åt Ribban, gatukontoret verkar ha jobbat som bara den för där är lika fint som vanligt igen!