2013 i backspegeln

2013 började med biverkningar av remicade och en massa sjukdom men blev snart nog mer än något annat återhämtning full av glädje; det har mest av allt varit ett resande år men har samtidigt varit det fösta fina året på Rådmansgatan 11. Resande ja; Berlin med jobbet, Southampton och London (delvis för jobb), Rom, Berlin (privat), Kreta, Paris (med jobbet), Uppsala (jobb), ett otal turer till Köpenhamn (som alltid) och en underlig tur upp till Jönköping; inte illa alls. En slags lista över årets topphändelser ser ut så här:

• Årets upplevelse: En lång varm dag i Tivoli - Villa Adriana & Villa d'Este med Mårten
• Årets slappaste skönaste dagar: Chania på Kreta med Linus
• Årets musik: David Bowies The Next Day (jo jag är väldigt medelålders)
• Årets bok: Thomas Pynchons Bleeding Edge
• Årets Film: ingen alls (allt bra jag sett har varit gammalt)
• Årets middag: på Bloom in the Park med Fluffy
• Årets kulturevenemang: ESC i Malmö (nej, inget annat var ens i närheten)
• Årets musikupplevelse: Depeche Mode på Malmö Arena
• Årets döda häxa: Margaret Thatcher (ding dong!)
• Årets fallna hjälte: Lou Reed (take a walk on the wild side)

Det var väl det hela; värst överlag under det gångna året är väl fascismens framgångar på så många platser i Europa (var i h-e är vi på väg?) och alla andra politikers, liksom medias, flathet inför detta. Mest uppmuntrande överlag har jobbet varit - jag är fortfarande efter alla dessa år lika lycklig varje morgon jag ska ta mig dit, jag älskar den intellektuella miljön och alla våra skärpta studenter som gör stället så fantastiskt. Om jag önskar mig något inför 2014 så vore det att träffa en vettig kille, nyårslöftena lär bli de samma som året innan: att inte dejta några veganer, nykterister, kristna eller nazister. Fan tro't.