Online

Jag tillbringar lite för mycket tid på QXs raggsite/community Qruiser. Det är ett stort webbcommunity för bögar och flator, antagligen den viktigaste mötesplasten i Sverige idag. Som sådan är den naturligtvis väldigt skiftande, men den går inte att ignorera.
Men just nu skulle jag önska att jag kunde låta den vara, forumen där är ganska invaderade av några få men mycket ihärdiga SD-aktivister och det är så deprimerande att läsa. Varifrån kommer denna rädsla för allting? Vi är bögar och flator där - minst lika främmande som de muslimer som plötsligt är ett hot mot allt. Jag ser beskrivningar från folk som bor i samma kvarter som jag, men de verkar tro att de blir mördade om de går ut på gatorna. Jag som flyttat hit för att komma från den vidriga svenska småstaden, där var det banne mig besvärligt att leva. Här är ett paradis. Jag begriper inte all denna skräck, den är så fjärran från hur livet verkligen är här i Malmö, på Möllan. Att olika slags människor möts och skaver mot varandra är början för allting. Utan friktion ingen action, ingen förändring, ingen utveckling. Men istället möter jag på qruiser (från några få men ofta hörda och högljudda) nån slags dröm om att sortera och placera allt på rätt plats en gång för alla, en dröm om något som aldrig var. Varifrån kom all denna dumhet? Å varför måste jag vada fram i den? Lärde ingen någonting av debaclet med Ny Demokrati?
Det kanske ska påpekas att Jon Voss, som är typ chefen på QX/Qruiser, skrivit flera bra artiklar på webbplatsen för att bemöta all denna dumhet. Det är inte QX som är problemet, det är alla rädda små människor.