Det var dragshow med stora resurser, men fortfarande dragshow vilket känns aningen gammalt, eller mellan varven nostalgiskt. Publikens medelålder var hög, men jag tror att många var bögar/flator. Ett sexitiotalsnummer i början var snyggt koreograferat, en parodi på Ranelid var rotfl:ig.
Kort sagt, det var den bästa dragshow jag sett eller iaf den proffsigaste. Jag skrattade ofta och mycket men jag var aldrig imponerad på allvar. Lindarw har en sjutusan till utstrålning då, det märktes hela tiden och i princip är det ju bara charmigt att se dragshow, som en gång var hemligt och konstigt bli till massunderhållning. Operan var i princip full, det är den allt för sällan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar