Hemma

Lång dag på jobbet, och bara mötet alltihop. Det känns som om tiden går fortare när jag undervisar än annars, jag gillar den delen av mitt arbete väldigt mycket. Tentarättning hänger tungt över mig, allt avhandlingsarbete har fått gå före ett tag, men nu blir det andra bullar, å en stadig dos med undervisning - sex timmar i morrn. Kom iaf iväg till gymmet när jag kom hem, det krävde en del inbilskhet även om jag älskar det när jag väl är där. Det är minuterna innan man börjar gå ditåt med väskan över axeln som det känns så ansträngande. Det är med träning om med det mesta annat; bara man kommer igång så är det bra. Vårvärmen dök upp idag, alla såg så lyckliga ut - jag med hoppas jag.

Å mens jag sitter här och är seg och skriver detta strax innan det är tid att sova så har nån/några dårar placerat ut och sprängt minst två sprängladdningar vid mållinjen på Boston Marathon, de bilder som dyker upp på twitter (#bostonmarathon) är väldigt blodiga. Sjukt är vad det är.