Jag hade en arbetsdag som alla andra, men Malmö är inte som det brukar. Iaf inte på sociala media där reaktionerna på överfallet i lördags är många (åtskilliga internetnazister gör vad de kan för att ta över tolkningsföreträdet, men de lyckas inte så bra). Många vanliga media (tidningar, svt etc) vill vara "neutrala" och skriver om det som händer från vad de tänker sig som "två sidor". Men det här är inte två sidor, det här är nazister som försöker döda folk på gatorna. "Neutralitet" här är inte bara fel, det kan inte kallas något annat än moraliskt bankrutt. Det finns många som påpekar det, humor är ett rimligt vapen. Värst ut är Kvällsposten/Expressen som köper SvPs version rakt av; det finns bättre beskrivningar av vad som skedde tillgängliga (jag fann det ganska obehagligt att läsa också i twitterformat så låt bli om du är som jag). Som en slags historiker så får det mig att undra; sett på långt avstånd tedde sig Torgny Segerstedts kamp mot nazismen under 1930-talet som så självklart rättfärdig. Men när det begav sig var han och hans tidning ensamma och det offentliga mediala & politiska Sverige bekämpade honom hårt. I dagens media finns inte någon av den styrkan som står upp och kallar nazister för vad de är, ingen som kämpar mot SvP, SD och de andra nationalisterna. Istället blickar de fegt på de allra grumligaste nätmedia och kallar sig neutrala. Framtiden kommer inte att vara god mot de som gör så.
Som sagt, Malmö är sig inte likt nu men något gott kan jag se i det som händer; nämligen det att så många unga ser och reagerar på det som händer här. På våra gator och i mina kvarter, där vi inte vill ha några nazister och där jag aldrig kunde tro att jag på allvar skulle behöva oroa mig för att de skulle dyka upp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar