Jag bor på St Knut i Malmö sedan 1986. Det brukade vara ett heterogent område med alla olika slags människor men de senaste 4-5 åren har det totalgentrifierats på ett obehagligt vis; det är nu till bredden fullt av hipsters, folk kring de 20 och 30, aka
vit bortskämd medelklass, narcissister upptagna av nästa viktiga pärlplatta de ska lägga och med valet av skojjiga byxor, jackor och glasögon. Det är tämligen outhärdligt. Samtidigt är det bra läge att sälja då en hipster och hans pengar är lätta att skilja åt om de kan bo där andra hipstrar bor och för att det för hipsterns föräldrar som betalar rubbet (eftersom pärlplatteprojekt inte betalar sig) så är det rena fyndet att bara lägga upp en miljon eller två för att bli av med de små själlösa krypen (deras föräldrar är i min generation, vi tänker likadant).
Frågan är var jag vill bo? Ut mot käppastan är förstås möjligt, men det är så sömnigt och vitt där, Rosengård är mer lockande. Seved är alltid möjligt men husen är körda i botten och jag vill inte renovera någonting alls någonsin. Värnhem har en hel del potential, men jag är rädd att också det blir gentrifierat snart (men det lutar ändå åt värnhem till tror jag). Svårt är vad det är, men på något sätt ska det väl lösa sig för jag vill inte sett ett enda helskägg till och inte höra talas om ännu ett skojigt projekt eller om hur viktigt det är med genusdagis eller leva nära en endaste surdeg-som-livsprojekt mer. Jag har fått nog.
Skickat via Blogsy
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar