Lång lycklig eftermiddag på noma

Vi åt länge och mycket och vi drack mängder av vin därtill. Det var en helt fantastisk lunch på tre och en halv timma. Menyn och vinmenyn finns nedan men varje rätt är så kort beskriven att de inte gör dem rätt. Allt var otroligt; det inkluderar den levande räkan och kombinationen sparris/gran. Det är så svårt att finna ord för att beskriva hur bra det är, maten låter kanske underlig (friterad vitmossa, ett ägg man steker själv i höolja) men den är inte det - det är rent och klart, med de absoluta smakerna hos fantastiska råvaror förhöjda till en helt drömlik nivå. Personalen är rolig, rar och mycket kunnig; det går inte att känna sig dum eller utanför på noma. Vi log alla fyra hela tiden, den ena sensationen avlöste den andra och om något så hade hela upplevelsen blivit ännu ett snäpp vassare än 2008. Inte ens notan förskräcker, man betalar den med nöje (10.200 dkr för fyra personer). Jag är djupt och innerligt lycklig just nu och jag vill tillbaka, en vinterdag nästa gång.

Noma, Köpenhamn

Nu bär det av till noma, jag bokade bord i februari när det ännu var kallt och mörkt men det har jag nästan glömt. Jag var där 2008 med Kim och hans mamma det var en otrolig upplevelse, jag är så glad över att kunna komma tillbaka dit (nu med Måns, Conny och Leif). Jag tänker inte ta några bilder av maten eller föra några anteckningar, jag tänker enbart glädja mig åt maten, platsen och omsorgerna där. Jag har svårt att förstå grejen med att ta bilder medan saker händer: om jag äter en underbar lunch, bevistar en fantastisk föreställning eller konsert, är på ett museum eller utställning som tar andan ur mig så vill jag uppleva det då och där, inte dokumentera det för framtiden. Bilderna blir ändå aldrig desamma som saken i sig. Bättre att ge sig hän, och när det gäller en lunch i 20 serveringar för 3000:- på en tvåstjärnig restaurang som utsetts till världens bästa de senaste tre åren så kan du räkna med att jag ger mig hän!
Om man vill se bilder så får man bildgoogla "noma köpenhamn" eller köpa boken, den är billig och innehåller fantastiska bilder (och recept om man mot all förmodan skulle vilja försöka själv). Livet är rent förbannat gott idag, kanske kommer det en rapport ikväll eller i morgon!

Klämdag

Det blev inte alls jobbat så som planerat idag. Jag har städat, gymmat och gått en runda på stan i solen med Leif. Det är nästan sommar, och vi han se en del av konsthögskolans elevutställning (många imitatörer och ett och annat som stack ut och var bra). Nu lite vesterhavsost och rosévin, å så kom Lära för Livet på dvd i brevlådan i morse. Det blir fint.

Onsdagsopera

Det är dags för Carmen på Malmö Opera, jag ser fram emot några timmar långt borta i musiken igen. Dessutom är det långhelg, fyra dagars ledighet så jag har massor av tid att hjälpa Leffe, läsa, träna, springa och dricka vin. Å så är det äntligen dags för noma på lördag!
Anmälde mig i förmiddags till Göteborgsvarvet 2013, skam den som ger sig! Nu har jag en tid från i år och kommer i en tidigare startgrupp (jag gissar i en med de som sprungit på 2-2.15 h), så det bör inte vara lika många promenerande människor i spåret framför mig. Återstår att träna mer i backar under året som kommer, och att hålla fart på löpträningen så jag får mil i benen.
Att jag har det i mig ska jag undersöka redan under Malmö halvmarathon i augusti. Innan dess är det Malmömilen om precis en månad idag, det är ett skoj lopp det!

Liten och snäll runda

Sprang en slags återställare idag på kvällen, vädret var perfekt och det var inte så stelt i benen som jag skulle tro. Nog kändes det att de var lite slitna men det var inte hopplöst och efter en km så hade de mjuknat upp igen. Det blir inga långa rundor denna veckan, men lite måste jag springa nu när jag ändå är igång. Ingenting gör ont, ingenting är jobbigt och jag springer fortare här än vad som var möjligt på varvet; ingen trängsel på Sorgenfri inte.

Digitala dumheter

Två artiklar i Sydsvenskan idag (”Det är som en drog för barnen” & Psykolog: Lämna datorn i skolan) om hur farligt det är att barn använder datorer, speciellt om de spelar spel. De säger samma sak; man känner på sig att barnen tar skada, datorn är för lockande och nu måste man sätta ner foten och visa att man tar sitt ansvar. Det är en förbannad massa dumheter alltihopa.

Datorer och de spel man spelar på dem är vår tids helt dominerande kulturform, de är för vår tid vad litteratur var för 1900-talet eller musiken för 1800-talet. Inget engagerar fler, åstadkommer fler mästerverk, produceras med större kostnader och omsorg än de digitala uttrycksformerna. De genomsyrar hela vår kultur, som cgi-effekter i film, musikproduktion, bokdistribution, formgivning och arkitektur med cad-verktyg. Allt är datorbaserat med undantag för den där drejade skålen från en kvällskurs '09.

Datorer är ett fönster in i en annan värld, det är en väg ut ur den omgivning man råkar ha hamnat i. De flesta barn (och många vuxna) som ser en möjlighet att fly undan sina trista monotona familjer till förmån för en egenvald värld tar den. Det kan vara eskapistiskt som med spelvärldar (på samma sätt som litteratur eller film fungerar) men det kan också vara helt realistiskt genom att man umgås med andra, på andra platser via chatt, video, forum, communities etc. Det är en oerhört social miljö, t.o.m. spelen är sociala platser.

Världen bakom datorskärmen är en meritokrati, den släpper in de som kan och lämnar de som inte kan utanför. Det är härifrån skräcken kommer, föräldrar som inget begriper av världen omkring dem ser sina barn obehindrat smita iväg ut på denna nya fria kontinent och får panik. I värsta fall är dessa föräldrar dessutom beslutsfattare eller journalister och då får vi skräp som detta, tuggat om och om igen.

Hotet är alla dessa nya övervakningslagar som stiftas, inte kompetensen att ta till sig sin egna tids kultur. Ersätt skolpsykologen med Eliza, det vinner alla på.

Futurama en måndagsförmiddag

Benen känns oväntat ok, även om det tog emot att spurta de sista 30 meterna till bussen (men jag fixade det!). Förmiddagen ägnas åt amerikansk mellankrigsdesign, jag har satt en grupp studenter på att diskutera en text och om ett slag ska vi se vad vi kan få ut av den tillsammans. Även efter alla de år jag gjort detta så brukar det dyka upp nya infallsvinklar, någon som läser på ett sätt som jag aldrig tänkt på det är inte så lite fascinerande.

Borta bra och sånt

Göteborg kunde jag nog lära mig att tycka om, det är en charmig stad så fort man kommer bortom Avenyn och Nordstan. Detta till skillnad från Stockholm vars charm helt undgår mig. Men Malmö, det e alltid Malmö och jag lär ha kvar bopålarna här resten av livet. Hjärtat slår fastare när jag börjar känna igen stan från tågfönstret. Det är hemma, väldigt mycket hemma, och det är en bra sak.

Inte riktigt godkänt

Sluttiden blev 2.02h. Jag får springa bättre nästa gång. Det var mycket folk och mycket folk ivägen. För en Malmöbo så var det dessutom väldigt backigt. Nå jag ska inte skylla på omständigheter, jag hade nog kunnat ta i lite mer än såhär. Men å andra sidan så var det ett väldigt roligt lopp i detta makliga tempo!

Morgon i Göteborg

Många timmar kvar till starten men det är dags att masa sig upp i alla fall. Allt känns hursom väldigt bra och jag vill komma iväg!

Mot Göteborg

I morrn så blir det springa av, men jag reser upp idag. Om du väldigt gärna vill veta hur det går för mig i loppet så kan du betala 35:- för att få sms med tider (5, 10, 15 km och mål) genom att sms:a "GV 62281" till nummer 72700 (62281 är mitt startnummer).
Det är mycket människor som springer, omkring 60.000 hörde jag på radion. Hur många är det? Tja, startskottet går 13.30 och min startgrupp (20) startar 15.47, vi blir inte ens insläppta i startfållan innan de första löparna är i mål!
Om du vill se hur det ser ut så kan du följa loppet på SVT1 och SVT Play från kl 13.15 på lördag. Chansen att se mig i bild är nog en på ca 100.000.
Jag ställer min farthållande klocka på 1.55 h, hoppas på en tid närmre 1.50 (1.52 är personbästa) men är nöjd så länge jag fullföljer på en tid under 2 h. Vädret verkade länge bli riktigt trist med regn och kyla, men den senaste rapporten ser bättre ut, 12° och lite blåsigt, men torrt.
Mobilen tar jag inte med ut att springa eller ens till startområdet.

Födelsedag

Det blev en sorts firande helt spontant, ett mycket stillsamt sådant i och för sig men ändå. Jag är rörd. Först och främst en massa grattis per facebook och qx; det är alltid fint att höra av vänner från när och fjärran. Å så en massa sms och en och annan hälsning över WhatsApp och e-post. En del ringde, några av dem sjöng födelsedagssånger på olika språk. Och några kom med presenter, vilket är ganska överväldigande. Åtminstone jag förväntar mig inga sådana nuförtiden, så överraskningseffekten är stor. Tack alla för alla vänliga hälsningar, tack Paddy för "21 Bacon Dessert Recepies" av Diane Dixon (jag ska provlaga!), Tack Leif för "Domningskanten" jag ser mycket fram emot att läsa den, tack Lyly för operabiljetterna (vi ska ha mycket skoj där) och tack Mårten för kaffekvarnen, nu får jag leta goda kaffebönor (allt som har med mat att göra är alltid underbart)! :D
Ni är så rara allihopa, vad gjorde jag utan er? Jag borde bjuda på vin och på tårta, men det får bli en annan gång för jag hade just inget planerat i år. Fast kaka fick jag ändå eftersom Mårten kom med sådan! Det är gott att fylla 46, jag unnar er alla att nå hit.

Fyrtiosex

Ja vad ska man säga? För 46 år sedan kravlade jag in i denna världen, om 46 år är jag borta ur den igen. Det senaste året har varit en berg-och-dal-bana, men det går i det långa perspektivet fortfarande uppåt. Mitt privatliv i övrigt, ja det får ni läsa om när min biografi kommer ut.

Uppladdning!

Fattar ni hur skoj det här ser ut?? :D

Duggregn och mer föreläsning

Föreläste i morse, om Bauhaus. En gång för vad som nu känns som mycket länge sedan så var design för mig två ting; bauhaus och Ettore Sottsass. Det är inte riktigt så längre, men jag har fortfarande ett intresserat förhållande till bauhaus.
Lunch var en smörgås från Widerbergs, på vägen till gerdahallen där jag köpte den noterade jag att man var igång med att schakta kring vad som ska bli min nya arbetsplats (om två år eller så), det blir nog bra det med.

Eftermiddagen gick åt till en powernap, men mest till att skriva klart en föreläsning till i morgon. Vid sjutiden var jag färdig och kunde ge mig ut på en inte särskilt snabb löprunda, idén var enbart att sträcka lite på benen efter Lundaloppet och innan Göteborgsvarvet. Det var behagligt ute trots några regnstänk. Livet är ganska så gott just nu! Noma har bekräftat att de mottagit min bekräftelse inför nästa vecka, biljetter är fixade till Göteborg, lillebror är vidtalad så de vet när jag kommer och i morgon är det ett oväntat extra seminarium med Penny Sparke på Form/Design Center i Malmö.

Måndagsexemplar

Ja ett måndagsexemplar av antingen mig, livet eller denna måndag. Upptäckte att det fanns en konstighet i schemat för kursen där jag undervisar just nu; först var det panik och "vad ska jag göra nu" men efter lite morgonkaffe så hittade jag en lösning som gjorde kursen lite bättre än den var innan. Det kräver en del jobb, men det är kärt arbete. Väl på jobbet så strulade all datorteknik med mig, men jag fick jogga runt och samla ihop saker och kopiera filer för att få igång det. Sen blev det bättre; lunch med Leif och Max Kolmisoppi på konsthallen och en kort tupplur gjorde mig redo för en lång eftermiddag och kväll med jobb, jag skriver en föreläsning.
Så det har varit en besvärlig dag men allt löser sig bara jag får grotta ner mig lite i arbete och alla detaljer som hör till.

Söndag i Köpenhamn

Soligt men inte riktigt varmt idag. Vi var på planetariet för att se IMAX-film om apor och elefanter, promenerade sedan längs med søerne till Aamanns för lunch (fortfarande lika fantastisk) och sedan genom botaniska till Nørreport för att åka hem. Panorama från planetariet:

Resultatet för lundaloppet :D

Lundaloppet var roligt, mycket folk som tittade på och en seg, lång, otäck backe att ta sig upp för två gånger. Första gången var helt ok. Min kollega Max och jag började tillsammans, men efter 3 km fick jag se honom försvinna framåt, han drog mig ordentligt i starten och ett litet slag var jag rädd att det inte skulle hålla hela vägen i mål för min del, men det gjorde det! Nytt personbästa på 10 km; 49,52 minuter enligt min klocka och 49,45 min enligt den officiella mätningen. Det är hursomhelst första gången jag springer en mil på under 50 minuter, så jag är väldigt nöjd!

Max, Kristofer, jag och Lotta

Dags att springa i Lund!

Maj; det är en månad då allt händer och det är skönt att vara Björn. Idag är det Lundaloppet, två varv runt Lund centrum vilket ger 10 km, tillsammans med folk från jobbet i ett lag. Jag siktar på att komma runt på 55 minuter, det bör gå fint om inget oväntat händer. Det ser ut att bli bra väder, lite molnigt, lite vind men ganska mycket björkpollen. Jag har aldrig sprungit i Lund, jag har förstått att det är lite backigt, det kan ju vara en bra förövning inför nästa helg där en och annan bro sticker iväg i höjden! Har jag sagt att jag älskar att springa?
Jag tror inte de har någon snabb uppdatering av resultatlistor i Lund, så jag får återkomma och berätta hur det gick senare i kväll.

Jobb

Lång dag på jobbet, undervisning, planering och schemaläggning. Då är det tur att någon (inte jag) spikar sin avhandling så man kan sluta dagen med ett litet glas bubbel.

OMG

Turnerpriset

Namnen på Turnerprisets shortlist meddelades nyss, för er som inte vet: 1. Turnerpriset är ett numera mycket prestigefyllt engelskt pris för samtida brittiska konstnärer, döpt efter J M W Turner (en 1800-talsmålare av hav och väder), 2. Shortlist = man meddelar namnen på de fyra som en jury utsett som möjliga vinnare, de får nu producera var sitt verk till en utställning som visas under hösten/vintern på Tate Britain, 3. I januari nästa år meddelas vinnaren som får ära och pengar (£40.000 om jag minns rätt), 4. Det är alltid en massa bråk om vem som nomineras.
Inget av namnen var bekanta för mig innan, efter att ha sett på bilder av deras verk så vill jag mer än nåt annat se mer av Spartacus Chetwynd (här en snutt ur A Tax Haven Run by Women):

Semesterresor 2012

I år ska jag ut och resa under sommaren, det börjar bli tid att planera på allvar och att boka biljetter + hotell. Det blir storstäder förstås, det blir ju aldrig nåt annat. Jag ska ta Kreta och Kanarieöarna en vacker dag men bara inte just nu! Det finns för mycket konst, för många restauranger, för många teatrar, operahus, bögkvarter, parker, evenemang för att jag ska kunna lägga mig på en strand, en vinter kanske det funkar.
Så det får bli en långhelg i Amsterdam, så kan jag se stan och träffa Kas. Måste reda ut vilka konstinstitutioner som är öppna, de bygger om en väldig massa där.

En långhleg i London om Kim är hemma, jag vill se Damien Hirst retrospektiven och en del 1800-talsting på V&A. Jag vill träffa Kim, det är inte så ofta det händer.

Och så en längre tur till Berlin och Kassel, för Berlinbiennalen respektive Documenta 13. Jag ska försöka vara borta tio dagar eller så, jag vill hinna slappa runt i Berlin i lugn och ro för omväxlings skull. Fast jag känner mig, det lär bli en massa konst ändå + kommunikationsmuseet och stasi-ditot, vilka jag aldrig hunnit se. Å så måste jag få en lunch på Rogacki, och besöka datorspelsmuseet och och och! Jag älskar Berlin. Hoppas att jag upptäcker mer av Kassel är bara documenta, det finns mer att se, det vet jag.

Jag älskar att springa

Jag tror inte det är så lätt att förklara för er som inte gör det, men det är nåt helt otroligt skönt att ge sig ut och springa långt. Jag kom just in från 16,5 km ute i solskenet och blåsten och det gick ganska fort (för att vara mig) med en snittid på 5,43 min/km. Jag skulle ha kunnat fortsätta många km till, vilket är bra eftersom jag ska springa Göteborgsvarvet om 14 dagar. Det är skönt att veta att jag kan prestera, men det är inte den riktiga kicken - den finns istället i springandet i sig, när kroppen rör sig är livet underbart. Så sjas ut med er, människan är gjord för att röra på sig och det märks, jag lovar. Jag behöver en dusch.

Parsifal

Det var en fantastisk föreställning, mest av allt är det musiken som sköljer över en och för en med sig, det var fem timmar i en helt annan värld. Jag är inte rätt person för att på allvar bedöma sånginsatser, men det lät oerhört bra (något som säkert hjälps av att jag förstår tyskan), här fanns en underbar klarhet i rösterna, kör och slagverk var emellanåt bedövande (på ett bra vis). Å så en fin scenografi på det, smart och snygg och som mest så i den andra akten med en scen på scenen som den paradisiska trädgården. Senast jag såg en lika intelligent och fungerande scenografi på Malmö Opera var i "Flickan från Västern", de bägge hör till de bästa byggen jag sett. Så allt i allt var det en underbar kväll, och det var ett nöje att tillbringa den med Lyly och Wagner.

Kvällens nöjen

Var just på Operan och bokade lite smått och gott till de bägge pauserna i Parsifal, jag ser fram emot en helkväll på operan, föreställningen är 5 timmar och jag förväntar mig att bli bort- och hänförd, de recensioner jag läst har varit entusiastiska. Jag älskar opera, och en helkväll i Sigurd Lewerentzs modernistiska vackra opera (byggd som teater), med lite mousserande vin och massiva doser Richard Wagner gör mig lycklig. Synopsis för operan (det är en mycket underlig historia om graalriddare, men det är inte det som är det väsentliga). Skjortan är struken, manchettknapparna framlagda, kavajen vädrad och borstad!

Skyldiga och oskyldiga nöjen

 

Jag är inte ett stort fan av snabbmat, men det händer att jag äter sådant. McDonalds har numera dessutom ett gott alternativ (ja gott tills man tröttnar iaf, det värsta här är ju att maten alltid är precis likadan och lika industriell). Chicken selects, panerade och friterade bitar av kycklingfilé vilka smakade väldigt bra (jag har aldrig riktigt gillat industriburgare, det är för kladdigt och för smetigt i konsistensen). Så jag tog och kollade hur hälsosamt det där kan tänkas vara. McDonalds har en flashbaserad, symbolmaxat och mycket klumpig sida för att visa innehållet i maten, det är inte utan att man tänker att den försöker dölja så mycket som möjligt. För det är inte några vackra resultat.

 
Det är som synes inte ett lättläst diagram, å då har jag ändå fällt ut det år er. Så det här är en chicken select (tre goda bitar panerad friterad kyckling), BBQ-sås, mellan cola och mellan pommes. 870 kcal, jag vet av erfarenhet att jag behöver springa hårt i ca 50 minuter för att förbränna så mycket energi. Ungefär 2/5 av mitt dagsbehov i en måltid som inte gör mig särskilt mätt. Resten av symbolerna: 28g protein, 35g fett, 120g kolhydrater, 3,3g salt, 3g mättat fett, 55g socker och 4g fiber. Det är nåt fantastiskt industriellt med en måltid som innehåller ungefär lika mycket fiber som salt. Om man skippar colan så får man ner kolhydraterna till 76g och sockret till 11g. Så med ramlösa istället för cola så kan detta vara något att äta på samma sätt som man äter smågodis; väldigt sällan. Likväl är det väldigt gott, så inte att undra på att folk överlag blir allt fetare.
Det är ett lite underligt diagram; hela stapeln från vänster till höger avser att visa det rekommenderade dagliga intaget för en vuxen man, den streckade linjen representerar då 1/3, dvs vad denna måltid innebär om man ser den som en av dagens tre huvudmåltider. Låt mig gissa att många inte tänker på McD som en middag. Visst ja; Chicken selects är ett av de minsta och billigaste alternativet på menyn.

Ännu en dag på jobbet, ingen är den andra lik

Idag var jag på Malmö konstmuseum och på Moderna Museet Malmö men studenterna på b-kursen. Till viss del för att se konst, men än mer för att få en inblick i arbetet där, bakom kulisserna så att säga. Det blev ett långt, slingringt, livligt och mycket intressant samtal kring allt som har med jobb, utbildning och museiverksamhet att göra, Greta Burman (Moderna) och Malin Forssell (Konstmuseet) var fantastiska värdar för detta.

Jag skriver

Tillsammans med Leif Holmstrand har jag ett lekfullt skrivprojekt. Det börjar arta sig, men ännu är det för tidigt att säga att det blir något av det. Men det är ett sådant projekt som jag kan arbeta med på bussen hem, nån minut här och nån minut där. Han är ohyggligt inspirerande och han jobbar så ofta, hårt och mycket att man får svindel av et. Jag har just gjort ett omslag som jag egentligen vill visa upp, men det är alldeles för tidigt för den saken.

Jag springer och springer

Dagens runda, lite drygt 5 km i juste tempo och i kortbyxor, det börja bli varmt ute. Har inte någon riktig pejl på hur jag ligger till inför göteborgsvarvet och jag kommer inte att kunna testspringa 21k innan dess om jag ska ha ett rimligt upplägg på löpningen dessa sista två veckor. Men jag tror jag är på rätt spår.

Gaaaah

Vill jag verkligen se Lady Gaga i höst? Det finns biljetter till spelningen i Köpenhamn. Jag kan inte bestämma mig.
Ok, fem minuter senare så har jag köpt några biljetter, nu ska jag bara hitta en konsertdejt! Haha :D

Konst i Berlin

Vi såg många saker, två ting dominerar mina minnesbilder - dels att så många ting som handlade om historia denna gång handlade om den tyska hösten 1977 (och RAF), dels att några av de största upplevelserna utspelade sig i mörka rum, som Anthony McCall och Otto Piene (ovan). Här är några valda bilder på ting jag sett mycket på och vill minnas från denna resan (klicka på bilden för en större version).

 

 

 

Överst fr vänster: Akvarell från Kupferstickskabinett som visades på Berlinische galerie i en utställning kring Weimarrepubliken, ljusglimt i Libeskinds förintelsetorn, apa från museishop, apa som bildhuggare i en allegorisk porslinsfigur på Charlottenburgs belvedere, Ai Wei Weis tehus på Dahlem museum, Anthony McCall på Hamburger banhof, övervakning av Schinkels mausoleum i Charlottenburg, Louises grav i samma mausoleum.

Ännu ett Berlin

Sista dagen idag. Vi ska till Charlottenburg och sedan hemåt. Vi har som alltid sett många mycket olika ting. Eftermiddagen igår var en höjdare, Gerhard Richter på Neue Nationalgalerie (å inte bara han, de hade hängt sin samling så bra denna gången) följt av Hamburger Bahnhof med Anthony McCall i den största hallen.
Mycket tysk historia i alla samlingar, men mer av den tyska hösten och RAF än av andra världskriget den här gången.
Å så en mängd god tysk mat på det, på det hela taget en lyckad tur med våra studenter.

Berlin

I morgon bitti bär det av till Berlin igen, å Brutus får nöja sig med kattvakten ett slag. Det går säkert bra det med. Det är första gången jag organiserat resan, några små detaljer har varit klyddiga men det har det år andra sidan alltid varit. Om jag räknar in min egna Berlinexkursion som student så är detta den 20:e turen dit i samma ärende, väldigt mycket har förändrats under de åren. Så nu åker vi, för att samtala om konst och arkitektur från morgon till kväll.

Löpträning

Inte så långt kvar innan det är först Lundaloppet (lätt) och sedan Göteborgsvarvet (mer komplicerat). Jag har bokat biljetter upp till Göteborg så jag ska slippa klydd med den saken. Jag skulle vilja vara i bättre form, men jag tror det är bra nog. Två veckolånga förkylningar har ställt till det med min regelbundna träning, och just nu blir det mest löpning och bara lite underhåll av styrkan på gymmet. 15 km i lördags gick, även om låren var stumma mot slutet, med en lugnare start (jag ska inte ta de första två km på 5 min st) och med vätskekontroller så ska nog göteborgsvarvet gå på under 2 timmar. Jag hoppas det blir ett roligt lopp. Idag sprang jag kortare, knappt 5 km, men i bra tempo istället.

Möjligen väldens vidrigaste tårta

Almondy Lemon Mousse, jag skulle citera deras egna beskrivning om den gick att klippa och klistra, men nån stjärna på deras reklambyrå tycker det är snyggast med bildfiler av text så nej, jag kan inte skriva av detta svammel.
Såhär borde det stå: Under ett stenhårt lager av gul plast, med en smak av syntetiska fetter och något obeskrivligt industriellt finns en vit smet mer lik vispad modellera än något annat, den sitter fast i munnen och får en att tro att man just täcker sina inälvor med en outplånlig plastfilm. Därunder finns en ordinär konstgjord mandelbotten som mest smakar socker och under den ännu ett lager av ännu en slags förhoppningsvis ätbar plastfilm. Under alltihopa finns vad jag tror ska vara ett oätbart plasttråg (jag smakade inte).
Det hela var ohyggligt, som om 1960-talets mest bisarra produkter hade väckts till liv igen. Inget i den här kartongen påminde om något som man borde äta, det var hårt, det var smetigt, det luktade inte alls, det smakade vare sig sött eller syrligt utan bara mycket unket. Det är en liten tårta, vi var två sötsugna människor. Likväl hamnade huvuddelen i soporna - jag la den i matavfallet med jag undrar om inte mjukplast vore rätt sopfraktion, eller så borde den lämnas in som miljöfarligt avfall.

Bilden på kartongen ljuger inte, tack vare det hårda, tjocka & syntetiska lagret ytterst på tårtan så kan den ställas såhär på högkant utan problem. Ej heller fyllningen låter sig påverkas av gravitationen. Jag är även säker på att alla naturliga ingredienser (mandel, citron) befinner sig utanför själva bakverket, precis som på bilden.

Rabarber

Mat är alltid väldigt viktigt, efter att ha läst den här korta artikeln om inlagd rabarber så var jag tvungen att prova (rabarber är billigt). Om det är gott vet jag inte, de har inte ens svalnat ännu och de behöver stå och dra några dagar minst. Om jag hade haft flera små burkar så hade jag använt dem, då kan man öppna en och använda den medan de andra förblir konserverade, men nu hade jag inte det denna gången.

Långdistanslunch

Jobbar hemma, behövde en paus, lunch på Smak i Konsthallen (Kummel med svartrötter, picklad lök, spenat och ägg/senaps-emulsion, panacotta med hallon + kaffe).

Påskmiddag

Okej, det blev en fantastisk middag hemma hos Mårten; laxtartar, lammstek och pavlova som sagt, varje rätt med sin egna twist och en massa gott vin till. Dessutom dukade vi väldigt snyggt! Så här såg det ut, det var mycket fint alltihopa! :D

Påsk

Dags att laga mer mat, denna gången med Mårten och hans mamma. Ok, det lär vara jag och Mårten som lagar maten. Laxtartar, lammstek, pavlova. Det blir hur grejt som helst.

Mina nöjen

Leffe ordnar läsecirkel kring Sades Filosofin i Sängkammaren (och alla vill komma). Biljetter bokade till Parsifal i Malmö med Lyly i slutet av månaden. Nya byxor på väg hitåt från skräddaren. Pizzasten, utstickare och en del annat på väg från köksbutiken. Vårsol - om nu bara den här lilla irriterande förkylningen ville ge med sig. Snart bär det av till Berlin igen!