Stadsvandringar i Köpenhamn

Lång dag i Köpenhamn, Cecilia och jag stadsvandrar med våra grundkurs-studenter, ca 80 av dem i två omgångar och Måns har den andra halvan på SMK. Framåt eftermiddagen var det rejält kallt och blåsigt. Hela dagen går åt, men jag fick en fin lunch på Aamanns; smörrebröd av bästa sort om än utan en öl (ingen alkohol med penicillinet).
Hade på känn att något till sist måste misslyckas med allt flyttplanerande (och mer kommer att missas framöver), kommer hem och upptäcker att jag inte fått några kartonger levererade från Nettoflytt, de måste jag ha under helgen för att kunna magasinera prylar (de hämtar på måndag morgon igen) så att allt är klart för fotografen som kommer på tisdag. Så jag ringer kolugna Nettoflytt kl 17 en fredagskväll och 30 minuter senare har jag kartonger!
Missade Länsförsäkringars telefontid med 2 minuter så jag hann inte ordna allt med dem, får ta det på måndag. De ska informeras om magasinering, och jag måste justera min hemförsäkring. Det borde gå att lösa på några minuter i telefon. Så i helgen måste jag packa, städa och köpa det där överkastet. Jag har en förkänning om en månad av "hela havet stormar".

Cecilia talar om stadsmurar och tomter, i Kongens Have

Massor

Tre timmars föreläsning, två timmars gruppövning; nu känns det att jag jobbar igen! I morrn ska jag till Köpenhamn och stadsvandra med våra studenter (lunch bokad på Aamanns igen, förstås). I morse ringde MKB, jag ska skriva kontrakt på måndag. Det är egentligen lite vansinne att sätta igång alla andra processer (försäljning, flytt) innan den saken är gjord men jag vet hur en kreditupplysning på mig ser ut så jag körde på. På tisdag kommer fotografen så i helgen ska alla böcker och bokhyllor och en del möbler ut, inte för att styla lägenheten men för att en köpare ska kunna se lägenheten utan att alla mina möbler står i vägen, det är trots allt väggar och rum som de ska köpa. Det är mycket att fixa men mest smådetaljer; som att köpa ett överkast i helgen. Hemtex eller ikea? Vem vet, jag har inte använt ett överkast sen jag bode hemma. Jag längtar ills det här är över och till min nya bostad; det händer att jag ger mig ut på promenader bara för att gå runt lite i området där den ligger.

Mycket som ska bli gjort

Så har jag skrivit kontrakt med en mäklare och bokat en flyttfirma. Det blir lite invecklat med att först transportera en del av bohaget till magasin och sedan en månad senare transportera allt till den nya lägenheten, men allt för att underlätta försäljningen. Så en del möbler och nästan alla böcker och bokhyllor ska på lagring ett slag så att spekulanter kan se hur själva lägenheten ser ut.

Canal digital abonnemanget är uppsagt, men det är det tre månaders uppsägningstid på (snålt av dem, så där köper jag aldrig mer något) och el-avtalet är nästan flyttat (jag hade inget namn på den nya adressen att flytta till men det löser sig snart). Nu skulle jag bara väldigt gärna skriva på hyreskontraktet också, även om det mest är en formsak. Lägenheten ska städas och fotograferas, jag ska undervisa först i Köpenhamn och sedan i Paris och jag vet inte riktigt hur jag ska kunna lösa saker med försäljning och flytt på distans, men det får gå det med. Allting går.

Lägenheten är min!

Nu blir det till att hitta en smidig mäklare, och eftersom jag varit ordförande i huset i flera år så vet jag vilka som har varit snabba och raka att ha att göra med. Så jag hoppas att Östergården kan ta sig an min försäljning. Å så ska jag boka en flyttfirma. För jag fick lägenheten på Rådmansgatan! Senast jag flyttade var i december 1987, då flyttade jag in här på S:t Knut. Nu är det dags att efter 25 år flytta ut igen. Så mycket har hänt här under denna tiden, den större delen av mitt liv har utspelat sig här så det är hög tid att byta scenrum och se vad som händer.

Edit: Här finns lite av husets historia, byggherren hette Axel Stenberg, jag flyttar in mot stan och bakåt i tiden!

Äldre foto, min ingång t.h.

Torka aldrig tårar utan handskar

Ok, massor av människor tycker verkligen att detta var nåt att se och jag såg själv alla tre avsnitten, men för varje minut som gick satt jag kvar allt mer pliktskyldigt. Det var ju en bedrövlig soppa alltihopa. Låt vara att scenografen i det första avsnittet hade fått till många fina miljöer ur 80-talets bögstockholm, så långt är allt bra.
Men resten? Det är ju samma berättelse som Jonas Gardell alltid skriver: "Kristna småstadspojkar, söta och oskyldiga, tar sig till Stockholm som alltid är Bögstockholm och Klara Norra, där blir de förälskade och sedan dör en av dem plågsamt, ett långt patetiskt och obegripligt tjatigt tal utbryter och störst av allt är Jesus (o så håller pojkvännen i den dödes tröja en liten stund)".
Det är en ohyggligt konstruerad historia som antagligen betyder något viktigt för författaren men som aldrig blir till nåt mänskligt upplevt. Alla karaktärer är en och samma person, ingen av dem väcker det minsta intresse bortsett från att skådespelarna är snygga. Det är samma slags intresse som jag kan känna för fotomodellen i JCs reklam.
Det som ska vara stora känslor är bara överdrivet babbel, typ den ohyggliga monologen på kyrkogården i slutet av avsnitt tre. Å så all denna gräsliga övertydliga ihåliga symbolism; Se där är elaka Jehovas Vittnen - men tänka sig de icke-kristna visade sig ändå till sist vara mycket ondare! Se där en vit älg - så jättemystiskt; fadern sonen och den blonderade ande? Tal om lidande på en kyrkogård om hösten - offer, lidande, död och ett kors i bakgrunden, så utsökt subtilt. Alla pappfigurer uppställda kring ett återkommande julbord, födelse och nattvard på en gång, wow liksom.
Kort sagt, det var en av de värsta berättelserna om aids jag någonsin sett. Amatörmässigt, tillgjort och bedövande övertydligt men förpackat i en snygg tv-produktion. Inte en enda människa blir arg och försöker göra något i Gardells universum; ingen Sixten Herrgårdh i TV, inget Noaks Ark, ingen Posithiva gruppen, inte ens ett rött band. Alla tänker på Jesus och lider i motljus. Absolut ingen de jag kände som dog den där tiden betedde sig på det viset. Det finns ett bra ord för den här sortens berättelser: pekoral, ärkepekoral rent av. Staffan Hildebrands film "G" ter sig som ett bättre tidsdokument än denna unkna soppa.

Detta trots att det faktiskt finns en slags förlaga, en episk och sagolik berättelse om mormoner och storstaden och aids och politik och historia som verkligen berör och helt och hållet fångar in tiden; Angels in America, Tony Kushners pjäs som blev en underbar tv-produktion. "Torka aldrig.." ter sig som en pinsam amatörimitation, jag tänker glömma den omedelbart och plocka fram min dvd-box med den riktiga berättelsen, nu genast.

Lägenhetsvisning

Så var jag och tittade på lägenheten på Rådmansgatan 11, det är en vindsvåning med många märkliga prång och vrår, allt annat än fyrkantig och med vitmålade tegelväggar och takbjälkar. Nära 5 meter i takhöjd mitt i och med en halv övervåning med lagon plats för ett litet bibliotek och ett arbetsrum. Inga stora fönster, men massor av charm. 66 kvadratmeter för 7453:- i månaden, som hittat. Bussar och Station Triangeln precis utanför dörren, så det är inte ett lugnt område men vad gör det när jag är på 4:e och 5:e våningen ovanför alltihopa och pendlandet till Lund blir snabbare & enklare. Jag har tackat ja och om allt stämmer så är jag nummer två i kön nu och om den andre killen som var med på visningen tackar nej så är den min. Då så blir det till att jobba lite, den här lägenheten ska säljas och jag ska hitta en flyttfirma. Jag håller tummarna, det kan bli inflyttningsglögg redan i december. Sen var jag på vårdcentralen och tydligen har jag svinkoppor, så nu ska jag äta antibiotika.

Söndag i tvättstugan

Jag tvättar och städar, om en vecka är det tänkt jag ska springa Ydingeloppet och vädret idag är strålande för en sådan sak, men men men. Men jag dras med en ihärdig om än inte så jobbig förkylning, tror inte jag ska cykla 3 mil och springa 1,2 mil utan att vara 100% frisk. Så om inget drastiskt händer så blir det inte nåt av det, trots att jag betalt anmälningsavgift och allt. Jag ska besöka en läkare i morrn på min vårdcentral och få råd om saken. (Å det är inte mögel i tvättstugan, bara våta betonggolv och instagrams filter.)

  

Ska jag flytta nu då?

Jag har länge letat efter en lite större lägenhet. Jag gillar den jag har men ett separat sovrum vore fint. Mitt problem är väl att jag trivs så bra där jag bor (sen 1987) och att jag om jag ska flytta måste hitta något lika fint eller bättre. Helst en hyreslägenhet då, inne i stan. Om några dagar ska jag gå på visning på en lägenhet som på pappret ser ut som en jag mer än gärna vill ha; precis vid Konsthallen/Station Triangeln - en vindsvåning med ett sovloft. Lite dyr men väl inom gränserna för vad jag har råd med. Så kanske får jag den (jag är inte först i kön), kanske ska jag flytta snart, det känns som ett ohyggligt steg att ta men det ska nog gå vägen om det blir så.

Hard Ton, disco 2012

Så mycket populärmusik är så utslätat tråkig att jag blir till mig av glädje när något sticker ut. Hard Ton, glitterdisco av en mer eller mindre naken fet tysk björn-snubbe i massiva doser glitter sticker ut. Å så refererar han till en massa popkultur; skivomslag är pastischer av äldre omslag (Grace Jones, Nirvana), videos är pasticher på andras videos (Madonnas Open Your Heart) kläder och make-up lånad från föregångare (Grace Jones i Wamp, Madonna, Leigh Bowery). Det är disco för de väl insatta och det låter dessutom fab fab fab. Earthquake och Flawless är mina bägge favoritspår, här är en bunte videos från YouTube.

Ursäkta, men GLÖGG

Jo, ja jag vet att det är början av oktober och egentligen skulle jag bara ha lite rödvin men i ett undanskymt hörn av systembolaget stod några flaskor av årets årgångsglögg (12) från Blossa. Med smak av yuzu och ingefära enligt flaskan. Jag hade ingen aning om vad yuzu var, men wikipedia vet att berätta att det är en japansk citrusfrukt, blossa säger att den smakar som mandarin och grapefrukt samtidigt. Det gör deras glögg också och jag kan notera att det är den första årgångsglöggen på mycket länge som jag gillar. Den enda andra jag tyckt om var en av de allra första med smak av pomerans som var fantastisk, jag har en förkärlek för citrusfrukter märker jag. Det är kanske inte så väldigt glöggigt då i mitt tycke, men det är gott. Så tills den dag jag ska blanda egen glögg (i slutet av november) så dricker jag gärna denna vita glöggvariant.

Middag med aids

Tillbringade dagen hemma med en trave böcker, en tur till gymet piggade upp framåt kvällen. En sak som ständigt är lika udda där är hur folk beter sig, en annan är för tillfället folks val av parfymer. Ett gäng män favoriserar en kraftfull doft av grillsås, jag gissar att det numera finns en Axe BBQ. Vem den kan attrahera bortsett från kannibalistiska bögar är skrivet i stjärnorna. På löpbanden i kväll var det två flickor som luktade som WC-Anka Citron, massivt klinisk toalettartad syntetcitron. Så man blev tårögd av det. Väl hemma igen lagade jag pizza. Efter många års experimenterande, inköp av en pizzasten och många pizzabitar i Rom så har jag fått till en invecklad men oerhört lyckad process. Gott blir det som bara den, med bara några få ingredienser.
Jonas Gardells "Torka aldrig tårar utan handskar" började på TV1 idag och den såg vi; inte illa, ganska charmigt, många tidsriktiga detaljer men också en mycket Gardellsk historia om de två oskyldiga pojkarna från landet med kristna idéer som hittar varandra i en dödsdömd relation. Kom igen nu, han har skrivit den berättelsen så många gånger och den är inte ens särskilt meningsfull.  "Präriehundarna" kunde någon gott göra TV av, det är hans uthärdliga bok, där finns lite bett och sälta. Men jag kommer att fortsätta titta, och fortsätta vara glad att jag har "Angels in America" i dvd-hyllan för det är den definitiva stora berättelsen om aids och 1980-talet som jag ser det.

Nej, nej, nej och åter nej

Monarkin är en ohygglig anakronism, nu har vi iofs tagit ifrån kungahuset all reell makt men det är verkligen på tiden att de packar ihop och börjar bete sig som folk. Inget land behöver avla en släkt av galjonsfigurer, för den uppgiften och mer därtill har vi en statsminister som vi väljer i demokratiska val.
Så det är inte att undra på att det dyker upp en strid flod av bilder som driver med dem. Deras politiska makt är fråntagen dem och det kulturella inflytande de kunde ha har de aldrig lyckats ta fatt i. Ett hov kan driva fram musik, konst och litteratur men det som vi har fött upp kan inget mer än shopping, å knappt det.
Nåväl, bilder har en förmåga att berätta för oss om läget omkring oss och alla kunga-satirerna är bra exempel på det. Att sedan hovet kräver minskad yttrandefrihet, en advokat kallar det vuxenmobbning och hovets före detta presschef tror att man tjänar pengar på't är bara tecken på hur illa ställt det är i landet. Att kritisera kungahuset är inte mobbning, det är politik. Yttrandefriheten omfattar särskilt rätten att kritiserar makten. Det borde vara självklart, men så är tydligen inte fallet. Är vår horkarl till kung så gullig att han måste få särskilda privilegier? Tror inte det va. Släpp hela familjen fri och gör dem till medborgare, om de inte klarar av det så finns det plats i Fas 3 också för dem.

Seminarium och musik

Jag var på jobbet idag (trots att jag egentligen ska jobba med att skriva) för vi inledde vår nya serie av korta (en timme & en kort text) lunchseminarier i konstvetenskap och visuella studier. Max inledde och det blev ett bra seminarium, näste man ut om fjorton dagar är jag och jag har lovat att lyfta upp Vilém Flusser till diskussion. Det ska säkert gå bra, mitt problem är nog mer att jag är så väldigt entusiastisk.
På bussen hem (som förstås var sen eftersom det var väder och Skånetrafiken klarar inte riktigt av väder, eller gravitation eller någonting öht) så ringde Lyly och hade biljetter till en konsert i kväll, jag sa ja med en gång så jag kom iväg till Konserthuset för en fantastisk upplevelse (jag är just hemkommen nu).

Gustav Holst; Seven Part Songs, med DRs Pigekör och en solist var sublimt. Det var musik jag aldrig hört innan och det var helt otroligt; lätt, luftigt, kraftfullt, vackert, bedövande.
Benjamin Britten; Serenad för tenor, horn och stråkar var väldigt maskulint och tätt.
Mer Holst i form av Planeterna som är bedövande på alla sätt; extra allt och lite till och helt oemotståndligt. Om du vill höra konserten så sänder radions P2 den på tisdag den 10 oktober kl 19.30, men inget går upp mot live musik.

Konserthuset var fullt, musiken var väldigt varierad och väldigt lättillgänglig. Inget ljud i denna värld går upp mot en stor symfoniorkester i konsert, det är makalöst, koncentrationen i att få allt att stämma, allt att låta exakt är helt underbar. Jag gick hem i den fortfarande lite småvarma höstkvällen och var väldigt lycklig.

Stil

Design och stil roar mig men varumärkt konsumtion är ohyggligt tråkigt. Jag vill ha distinkta, välgjorda saker men det ska helst inte cirkulera i någon slags varumärkesinfekterad pseudo-lyx konsumtion. Ändå, det är väldigt svårt att finna de bra och intressanta tingen utan att få impulser från olika håll; på det viset hittade jag min Casio F-91W (den enda samtida designklockan värd att äga post-9/11) och så idag trillade jag över ting nummer 2; Persol 649 solglasögon, den sort som Steve McQueen en gång gjorde berömda. Ett par i ljus sköldpadda ("light havana") beställda via eBay. Antagligen 8 månader innan de kommer till användning, såvida inte blir en tur söderut över nyår.

Paris i november

Vi ska åka till Paris med våra studenter i början av november, programmet är lagt och resan är bokad å då trillar jag över dagens inlägg i Dennis Coopers blogg (man får en innehållsvarning på vägen dit, inte mitt fel), om Maison de la chasse et la nature. Jag tror att jag måste se stället, det verkar vara en modern version av en wunderkammer - en spektakulär utställning av uppstoppade djur i ett barockpalats. Så jag får planera runt det, tror det finns en bra chans att lägga in detta under resans sista dag; promenad genom Marais, uppstoppade djur, en sen lunch och sedan ut till till CDG.
Nu ska jag bara undvika att förklara vem Dennis Cooper är för kreti och pleti. Han må vara en av de bästa författare jag läst men hans böcker är definitivt inte något för alla. Fanns det kvar några intellektuella i Stockholm så skulle han få nobelpriset i litteratur och medicin, men de vill ju bara ha nostalgisk naturromantik där uppe i det vita och fräscha så det kan vi glömma.

Söndag

Lite läsning, lite gym. Jag har dragits med en nästan-förkylning i ett par veckor nu och inte tagit i för fullt med träningen men till gymet går det ju alltid att ta sig. Måste börja springa lite mer intensivt snart, annars blir det ingen skoj tid på Ydingeloppet. Nåja, jag har annat att pyssla med; mest text.

Tusen spänn

Farbror Polisen gav mig böter idag, för att inte ha stannat tillräckligt vid en stoppskylt. 1000:- som jag kunde använt till roligare saker, men det är ju bra att vår stolta malmöpolis ägnar sig åt cykelbrottsligheten, för det är ju det som verkligen behövs. Nåja, det håller dem iaf från att trakassera ungdomar på Rosengård några timmar och det är säkert bra. Det är bara att betala och glömma det hela.

Lång fredag, mycket gjort

Veckan har varit intensiv; mycket att göra, framförallt på jobbet. Två helt nya föreläsningar på kandidatkursen, bägge baserade på Fredric Jameson. De blev bra och på måndag & tisdag får jag och Ludwig se resultaten av denna delkurs för då är det dags för våra kandidatstudenter att redovisa sitt arbete.

Men igår, den långa fredagen. På förmiddagen var jag 1/3 av juryn för Forskar Grand Prix, så jag fick ge poäng och snabba kommentarer inför en gymnasieaula full av ungdomar och en scen full av forskare från Malmö Högskola och Lunds universitet. Det var en rolig upplevelse, och en väldigt snabb tävling, den varade på pricken 2 timmar. Sen började den tävlingen i kaos för min del; i de mail jag fått ut så stod det Pauliskolan, efter en del väldigt jäktat letande där så visade det sig egentligen handla om Petriskolan. Så jag kom inte dit i direkt god tid, men det funkade ändå. Om en månad är det dags igen, i Lund på Polhemsskolan (jag har dubbelkollat att det är där det ska vara, rent av trippelkollat).

Eftermiddagen ägnades åt möte på avdelningen, vi diskuterade framtida forskningsstrategier. Vi kunde konstatera att vi är mycket bra på grundutbildning, men att de saknas en motsvarande hög nivå på forskningssidan nu efter alla pensionsavgångarna. Så vi började planera för åtgärder, Max är duktig på att dra i de trådarna och få alla med sig. Det är inget som kan lösas över en natt men vi är igång med det arbetet och det känns väldigt bra. För min del främst för att det betyder att jag måste ändra på mig igen och tänka på nya sätt. Förändring är bra. Det blev ett långt men konstruktivt möte.
Sen jävlades skånetrafiken igen (som alltid) när jag skulle hem och allt tog evigheter och jag kom ändå inte till Triangeln där min cykel stod. Men till sist så kom jag hem till Märy O och vi snackade en massa och fixade med hennes nyinköpta dator så hon kan ta den i bruk på allvar.

Hemma var jag först klockan tio, snackade bort nån timme med Kas och drack ett glas vin, somnade utmattad, idag är det upp och på det igen; jag ska steka lammbog och laga till potatisgratäng samt savoykål. "Får i kål" ungefär, men med varje sak för sig och med mer grädde.

Det gick ju fint

Bild från kattmatning tidigare ikväll, Kronprinsen i ganska tjusigt soledgångsljus. Jag åker buss genom Malmö för att mata Lylys katt den här helgen, stan är så snygg, speciellt när kvällen precis kommer krypande och det sista solljuset lyser upp en del byggnader samtidigt som mörker och elektriskt ljus sakta kryper på. Mina föreläsningar är halvklara, jag vet hur de ska disponeras så det är kanske tre timmar kvar på var och en; det får bli kvällarna innan de ska ges vilket är lite tight men fullt möjligt. "Tricket", om det nu är ett sådant, är att ha koll på vad man behöver göra och hur lång tid det tar.
Hann med att springa en kort runda också. Det har varit lite si och så med löpningen de senaste två veckorna eftersom en förkylning som aldrig riktig ger med sig spökar i kroppen. 4 km på 19 min var dock en väldigt snabb om än kort runda, vilket visar att jag inte tappat nåt av denna vila, bra så för det är bara en månad kvar till Ydingeloppet.

Söndag vid matbordet

Betyder att det är dags att skriva föreläsningar igen. Tacksamt nog så ligger de långt inom gränserna för saker jag ägnat mig åt tidigare. Jag hoppas ha tid för en liten löprunda också.

Lördag vid matbordet

Gårdagens anka blev lite intetsägande, men äppelkakan med hemgjort vaniljglass var inte så dum och tomatsallad med mozzarella innan är ju alltid en bra idé. Idag blev hela middagen utmärkt, gott och säsongsanpassat; bruschetta med tomat, gryta på hjort med potatis/jordärtskockspuré och en efterrätt som kanske var tre; chokladmousse, citrussallad och petit-chouxer med kolakräm i. Underbart rakt igenom. Der blev några timmars matlagning och en del disk, men det är ju helt ok när maten är god och sällskapet bra. Lite vin till är inte så dumt det heller.

Ännu en föreläsning i sju-dagar-i-veckan-fighten

Jag och Ludwig undervisar för närvarande på vår kandidatkurs. Våra studenter har ett stadigt pensum av artiklar i några olika böcker att läsa varje vecka under tre veckor och ur detta ska de arbeta fram en 50 minuter lång föreläsning. De arbetar i grupper och alla grupper har olika texter, så de kommer både att få åstadkomma en föreläsning och lyssna på tre andra föreläsningar - de ska dessutom ge varandra organiserad feedback i ett peer-review system. Det är ganska så mycket arbete.
Så jag har förelagt mig själv att göra samma sak, att skriva tre st 50 minuters föreläsningar baserade på det material som är gemensamt på kursen, var och en på ett nytt tema hämtat ur materialet. Jag har några fördelar; främst att jag är väldigt erfaren i att skriva föreläsningar och väl insatt i materialet sedan lång tid (men det är inte jag som valt texter, det har Max gjort tidigare), å andra sidan så har jag betydligt mycket mindre tid (en dag, inte tre veckor) och arbetar ensam. Jag ska dessutom göra tre föreläsningar där studenterna gör en. Nåväl, jag misstänker ändå att jag har ett avsevärt enklare jobb, övning är alla färdigheters moder och att göra föreläsningar är absolut en färdighet.
Så här ser en föreläsning ut när den är till 3/4 klar (det återstår att göra en presentation och att skriva ett färdigt manus). Det handlar om foto, Benjamin, Debord och är inte så väldigt invecklat egentligen, allt på mitt köksbord är inte där för föreläsningens skull, men post-it-lappar och anteckningsblock, böcker och fotostatkopior är det material som texter växer fram ur.

Object lessons

Konster

Planering på jobbet, vi ska till Paris med våra kandidatstudenter och det betyder att vi lärare som ska med också kan boka in lite egen underhållning så på lördagskvällen ska vi se Tosca på Bastille Operan i Paris, vi bor dessutom i närheten så det kommer att bli en utmärkt!

Skolan

Jag jobbar på universitetet, inte i en skola. Jag undervisar studenter, inte elever. Det är en skillnad där men vad betyder det nu när skolan har blivit en populistisk lekstuga under Jan Björklunds ledning, han lyckas komma med det ena ogenomtänkta förslaget efter det andra och alla leder de till mindre utbildning för de som behöver den mest.
Nu senast en kortare och icke-teoretisk gymnasieskola, vilket ju då dumpar sina elever i en återvändsgränd av illa betalda lågstatusarbeten utan en chans att komma vidare. Om denna satsning på korta yrkesutbildningar också matchades med en satsning på livslångt lärande där de som gått där kan ta sig vidare senare i livet så kunde det möjligen vara ett alternativ, men istället så stänger man så många möjligheter som man bara kan.
Högre studier är den bästa chansen vi alla har för att förbättra våra liv, vidga våra vyer och skaffa oss ett bättre jobb. Istället får vi en massa trams som ingen vill ha, inte lärarna och inte näringslivet. Så någon faktiskt plan för att få fler att studera mer ordnas inte, istället dränks allt i en hopplös populism där högre studier och intellektualism är något misstänkt istället för en rättighet för alla.

Korea

Jo, jag måste nock resa runt i Asien så snart kassan tillåter. Seoul och Osaka står högt upp på listan.

Fredag med studenter

Det var en höstlik morgon, blåst och duggregn men vi begav oss till Glyptoteket i Köpenhamn för lite undervisning, jag, Cecilia och ca 90 studenter. Att vädret var kasst kvittade för vi var inomhus. Jag höll samma tekniksnack tre gånger på rad i en del av samlingen och Cecilia gjorde sin föreläsning på samma sätt i en annan del. Ont om tid för lunch, men jag fick en cortado med en nougatbakelse till sist. Nu ska jag steka hamburgare här hemma, å dricka vin. Tror jag ska ugnssteka lite potatis dessutom och vispa ihop en tryffelmajonnäs till dem.

Musik

Familjen Allt på rött

Jobbdagar

Inte så mycket att säga om mina dagar, det är jobbet som rullar på och det är varierande så det räcker. Hade t.ex. ett möte med en grupp akademiker från olika Israeliska universitet idag, de är i Lund för att antingen studera eller lära sig om hur vi genomfört Bolognaprocessen denna veckan så jag och Cecilia pratade med dem om nyttan av och problem under den processen. Ingen stor grej egentligen, bara ännu en sak man plötsligt gör på jobbet.
Har skrivit färdigt en föreläsning och övning kring kvantitativa metoder i visuella studier, vilken jag ska hålla i morgon, på engelska som ett hands-on seminarium för våra masterstudenter. Det blir första gången jag möter dem i undervisningsläge. Förberedde en hel del material inför det innan idag på institutionen, och förberedde nästa veckas hands-on seminarium i arkitekturanalys med samma grupp, jag har iaf en text att ge dem (Steen Eiler Rasmussen) och en förvarning om att de ska vara utomhus och tänka. Kvantitativ metod innehåller ett försvarligt moment av statistik/matematik vilket inte är våra grundstudenters favoritområde. Men med masterstudenterna vet man aldrig, det har så oerhört olika bakgrunder att där bara måste finnas en eller ett par som är vana och på det redan. Får se vad som sker!

Kattfilmer

Denna kattfilmen såg jag igår, Mårten hade den med sig. Det var en rar film som antagligen aldrig kommer att visas på bio här. Snygg cameo av Tintin och Milou vilken inte syns i trailern.

Animerad kattfilm är en underskattad genre, det är väl bara Lejonkungen som fått ordentligt med reklam. Här är två till som jag gillar mycket. Å nej, jag tycker inte Fritz the Cat platsar på min lista ;)

Experimentpizza

Med en del matrester hemma så gäller det att remixa maten; så det blev potatispizza på potatismos, getost, västerbottenost, tryffelolja och timjan. Den blev god, inte lika underbar som sina italienska förebilder, men mycket god. Kanske lite kapris nästa gång, den fläckvisa sältan kan göra den än bättre.

Kalle Anka eller Vildanden

Vildandsbrösten blev utmärkta, de behöll en lätt blodighet och jag serverade dem med stekta kantareller, stekta äppletärningar, potatismos och en sås med äpplen och timjan i. Det blev mycket gott och ordentligt snyggt, kanske den första aningen av höstmat. Men det blev inga bilder tagna ikväll så ni får gissa hur bra det blev. En liten grekisk sallad som förrätt och efterrätter hade vi mer av sen igår.
Vildansbrösten från Viltspecialisten kostar just nu 230:- kilot, det är billigare än färsk kycklingfilé på konsum...

Lördag!

Förkylningen börjar ge med sig och jag ska lagat till vildandsbröst framåt kvällen. Boy George är lika produktiv som alltid och dessutom på glatt humör, det är fint och hoppfullt. "Happy", DJ Yoda feat. a Boy Called George.

Den råa middagen

Ok, förkylningen eller inte så hade jag utlovat en rå middag. Sista sommarmaten ungefär, tillagat utan värme på de bästa färska råvaror. Innan maten ett glas Prosecco, sedan soppa, en Gazpacho med lokalt odlade grönsaker från Rötter. Till det ett vitt spansk vin (Analivia Verdejo), det var underbart gott, och vinmatchningen var strålande.

Sedan råbiff, inspirerad av Aamanns råbiff, med kött från Persons Vilt (som också hade färska vilda andbröst, men de är middag i morrn), till den en väl matchad bourgogne (Bourgogne Cuvée Margot).

På det tre efterrätter; citronfromage, ingefärsparfait och jordgubbssorbet - det var en magnifik middag allt som allt. Gott som inget annat och inget man blev stoppmätt av, bara fräscht och läckert rakt igenom.

På jobbet

Helt vanlig dag på jobbet; en timmas lektion/demonstration av bildbeskrivning blir till nittio minuter, när gruppövningarna i samma sak dra igång så är det lite strul med en av lokalerna och det behöver lösas. Studenter dyker upp och ställer frågor om stort som smått; inlämningar av tentor, gångna omtentor, var ligger expeditionen, vad ska jag göra om jag inte kan vara med på det ena eller andra. Det rullar på och jag får anstränga mig lite för att bara inte säga "gör som vanligt" för det är trots allt bara vanligt för mig, inte för studenten som gör sin andra dag på konsthistoria. Tids nog så blir vi vardag också för dem.
Lunch bestod i en promenad ner till korvhuset för att äta en husets special med bröd och senap, efter lunch blir jag utsedd till att sitta i en jury som ska bedöma forskares förmåga till presentationer inför en intresserad allmänhet. Mailar ut lite fler omtentor, drar igenom turerna för ett lite mer invecklat upplägg av en kurs och dithörande tentamen en gång extra med en kollega (i korridoren på tre minuter), bestämmer tid för kursplanering i nästa vecka med en annan kollega (i kopieringsrummet och i förbifarten) och ska sätta mig och läsa de bildanalyser jag fått in efter förmiddagens övningar; de ska ha feedback (muntligen) i morgon strax innan lunch, lika bra att läsa dem nu.
Vädret är strålande, kaffet är snabbkaffe, alla är på glatt humör men i hårt arbete, mitt tjänsterum är nystädat och jag kan se träskivorna i mina skrivbord. Som sagt en helt vanlig dag på jobbet, jag ser fram emot att komma hem och ge mig ut på en löprunda.

Upprop

Så var det dags att ta emot alla studenter, nya och gamla. Jag fick tre timmars sömn innan det började så jag var inte på mitt mest skärpta humör, men det gick ändå (mest för att jag höll mig till att fixa praktiska saker medan mina kollegor skötte tankearbetet). Det var många studenter på alla våra kurser, alltid lika roligt att se att så många vill läsa hos oss.
Mängder av nybörjare, och en grupp masterstudenter med imponerande meriter och mycket varierande utbildning bakom sig. Det ska bli roligt att se vad de alla är och hur de tänker. Nu så är det bara att sätta igång, ett år till, ett varv till runt de konstvetenskapliga utbildningarna i Lund, mitt 25 vid institutionen.

Lady Gaga

Just hemkommen från Gaga konserten, äter ostsmörgås och ska strax sova, måste upp och iväg tidigt till jobbet i morrn. Det var en överdådig konsert, det var väldigt roligt att dansa med ett folkhav omkring sig och Gaga är oerhört medryckande, så länge hon låter bli ballader och mellansnack.
Så mycket sagt så hade hela uppträdet något lite monotont över sig; samma scen, samma tonläge iofs med nya klänningar till varje hitlåt. Inte så mycket till uttryck och inte så mycket fingertoppskänsla där. Jag kanske är ensam om att tycka så men Madonnas konsert var den bättre av de två i en jämförelse, den hade tempo och uttrycksväxlingar och ett magnifikt scenbygge, Gaga hade sin borg. Gaga är så mån om att smeka publiken medhårs, Madonna skiter i det numera. Lady Gaga är en mycket narcissistisk artist, helt upptagen av Gaga och just inget annat och i det så är hon absolut en artist för vår tid. Nåväl, jag är nöjd, lycklig och lite lätt lomhörd.